50

...och det var förstås inte Skalle-Per som sa "Du fattas mig", utan Mattis. Var ju i chock sist så jag var inte riktigt hundra. Då heller.

Visst är det roligt att bli bjuden på fest? Är i skrivande stund just färdigspacklad och fönad och ska strax iväg på bästa vännen och vapendragarens 50-årsfest. Ska bli så kul. Men 50 år, suck, vart tar livet vägen?! Fast egentligen är det ju ett tankefel; 50 är ju bara två gånger tjugofem, och det är ju yttepyttejättelite. Bara barnet.Man inser ju vid stigande ålder hur kort ett år är.

Måste kolla nu om fläcken på tunikan, som jag klantade dit i badrummet, gick bort, annars vete tusan hur det blir.

Cheers!

Ragnarök

Jag är i chock, famlar runt i kaos, vakuum, limbo. Världsbilden har rämnat, min själva existens är hotad. Packa ner solen och släck alla stjärnor: MAN HAR SLUTAT TILLVERKA MAGNECYL!!! Ve oss! Hur ska det GÅ?? En förkylning utan magnecyl är som...ja en varmkorv utan senap, en jul utan Kalle, Sällskapsresan utan Stig H. Olsson.

En doktor sa en gång till mig att vissa människor svarar bäst på paracetamol, andra på ibumetin och andra, åter, på acetylsalicylsyra. Jag tillhör tveklöst acetylsalicylsyremänniskorna vilket kan bero på heriditet. Jag härstammar nämligen i rakt nedstigande led från stora magnecylknaprare som mormor och mor: "Jag känner mig lite risig, ska ta mig en magnecyl och gå och ligga så jag motar". Nu är det slut på det.

Dock finns tydligen Magnecyl brus, men det känns inte riktigt rejält. Får väl skynda runt på apoteken och kolla om det finns nåt lager att köpa upp, men förmodligen har man plockat bort allt. Numera ska vi acety..ja ni vet, köpa Aspirin och känna oss som om vi var med i nån amerikansk film. Aspirin, BAH..!!

Nå, inget vara för evigt, men visst är det vemodigt. Säger som Skalle-per: Du fattas mig! Här i Hednoret är vi för övrigt vedmodiga i kväll för det brinner en brasa i kaminen för att mota kylan ute. Är det fimbulvintern som kommer? Ni vet den där überkalla vintern som föregår världens undergång. OMG, är magnecylens död ett omen att Ragnarök är nära?

Mer jul

Jo nu lackar det mot jul! På riktigt. Som ni vet börjar jag smygjulisera redan i oktober med lite lätt musikmys och julmust, men nu närmar sig första advent med stormsteg. Hence: saffransbak, risgrynsgrötskok och inköp av dubbla pepparkaksdegar. En att ha till kakor och en att äta upp som den är bit för bit.

Börjar också så smått att fundera på julklappar. Detta är ett julbestyr som brukar uppskjutas till morgondagen i det längsta, men nu tänker jag skärpa till mig. Lösningen heter nätet. Vet att jag borde gynna lokala handlare, och det ska jag nog också göra, men internet är himla behändigt.

Utegranen är fortfarande mörk och otänd, har lyckats hålla mig från att sätta i kontakten. Förresten är granen lite sned, står och lutar i nordöstlig riktning, vilket ska åtgärdas med några kilar. Endera dan.

Ett kärkommet tecken att vintern är här är att SVT:s Vinterstudio satt igång i helgen med skidor slättförs. Mycket hög mysfaktor på det. Och desto trevligare när Sverige är med i toppstriden mest hela tiden numera.

Idag är det den 21:a november vilket innebär att det är precis en månad tills det vänder. Mot ljusare tider!

Men vad..!?

Nä nu är råttet mågat som Per Ledin sa, vem tusan är det som placerar annonser för filippinska...damer på min blogg?? Jag vet att det ska ske nån slags automatisk reklamplacering med utgångspunkt från vad inlägget handlar om, men mig veterligen har jag INTE skrivit om stackars lättklädda filippinskor som putar ut åt alla håll och ska få svenska odd-balls att sukta. Luktar människohandel! Avskyvärt. Ja fast NU blir det väl ännu värre eftersom jag skrivit om dem?!

Bara för att testa reklamplaceringen ska jag nu skriva några blandade glosor:
akademien, Leila, Trocadero, Piccadilly Circus, Leksands IF, gitarrkurs, blommor.

Finns en hel del reklam att både reta sig på och glädjas åt. En favorit är fortfarande en tidig Norrlands Guld där det sitter några förskräckta mesar i en bar när några lurviga rockare,som just efterlysts på tv, kommer in. Se klippet!

Denna dagen ett liv

Inte utan att jag kände mig lite smålycklig idag då jag promemerade i winter wonderland med solen glittrande i snökristallerna allt medan hunden Elza letade frusna hästlortar. Belysningen till utegranen fick jag upp också, och den fungerade! Det du, Bengt Brülde. (Tack Helena för ü!). En av "ungarna" hembakt smarrig tårta höjer också lyckokänslan. Eller som farbror Melker sa: "livskänslan". Den som känner sig lite blå kan med fördel se avsnittet "Denna dagen ett liv" ur första serien om Vi på Saltkråkan. Allt igenom genialt bra och makalöst roligt. Fånga dagen alltså.

Två veckor till första advent. En glögg skulle sitta som en smäck. (Knäck...mmm, men totalt livsfarligt för alla plomberna.) Tror nästan vår lille 10-kilosklump Zorro väntar på tomten?

Lyckogurun

Bengt Br-tyskt y-lde; är han verkligen nåt att hänga i julgranen? Nej, jag omformulerar: hans definition av lycka, är det särskilt mycket att skriva hem om? Herr Br -seriöst Helena, var fn är tyskt y nu igen? - lde är säkert jätteklyftig och en förträfflig person, men jag håller inte med honom. Han hävdar t ex att lycka inte är att ha en inaktiv semester då man gör ingenting.

"FEL FEL FEL! Eller, fel och fel, men mitt sätt är mycket fiffigare." (B. Brännström, Fem myror är fler...)

När jag sitter i min solstol, där björkarna susa och fåglarna kvittra, och ledigheten sträcker sig flera veckor framåt i den ljuva sommartid, då är jag helt jättelycklig. Gör inte ett smack. Planerar inte heller att göra några. Hur kan Bengt B. då säga att jag inte är lycklig alls?? Förmätet! Man måste inte vara aktiv 24-7 året om. Då blir man vidbränd och utbränd och definitivt inte lycklig.

Är lycka ett konstant tillstånd? Om man får frågan: "Är du lycklig?" Kan man svara då: "Ja. Jag är 100% lycklig hela tiden." Eller kan man möjligen säga att "just nu i livet är jag mestadels lycklig". Kan man ens vara lycklig om man inte är lite olycklig ibland? Lyckan består kanske av små stunder som helst kommer tätt? Ta vara på dem och spara i ett skrin i hjärtat eller själen eller i främre hjärnbarkens förlängda cortexlob. Sen kan man ta fram dem och återuppleva vid behov. Jättefiffigt.

Ja ja, jag är väl inte heller nån Dalai Lama precis.

RIP

Another one bits the dust som Freddy Mercury skulle ha sagt. Ännu en mus har mulat, fått hembud, tagit ner skylten, gått hädan. Den framlidne låg upp och ner i fällan med den lilla runda magen i vädret och huvudet i kläm. Suck, den musen får inte vara gla' när julen kommer. Förmodligen har den kilat in och blivit stressad av magnetfältet/ultraljudet. Manicken funkar helt perfekt, knaprandet har upphört.

En manick som däremot beter sig lite märkligt är den batteridrivna dörrklockan. I manualen stod att läsa om de olika melodierna som den kan spela, men vi har aldrig lyckats få ur den annat än "Big Ben". Det märkliga är att den kan sätta igång utan att någon står på bron, och då spelar den nåt helt annat. Vi gissar att den tar in signaler från fjärrkontroller, typ grannens fjärrlås till bilen. Tja, eller också är det väl Tomten, Jesus, CIA eller nåt spöke. Kanske nån osalig mus som ger sig till känna?

Var i Coop arena och såg en konsert med Queen-låtar här i jåns. Mycket bra. Där framfördes bland annat låten nedan, en sång som alla fångade varelser nog kan stämma in i.

Vi vänder blad

Tävlingsmänniska? Jag? Nähä! Men det irriterar mig lite, bara lite, att jag torskade i bowlingen i går kväll med fem poäng. *^7&&#2*!§!!; Ja, då glömmer vi det. Eller som vi numera säger: "Nu vänder vi blad". Det är märkligt hur knaskungens ord biter sig fast och blir bevingade. "Det sa - som man säger - klick", "Kära Örebroare" osv.

Käre kungen

Jag tänker inte läsa den där snaskboken för 1) ärligt talat sk..er jag fullständigt i vad du gjort och inte gjort 2) missunnar verkligen de som skrivit att tjäna storkovan på sånt 3) vi blåblodiga får ju ändå hålla ihop mot pöbeln

Vänligen
Bastardfyrmänningen


Det låg kunglig glans över Norrbotten igår då Vickan och Danne, som vi skämtsamt brukar kalla kronprinsessparet när vi är lite tokspralliga, förärade oss med ett besök. Tree Hotel förtjänar all uppmärksamhet och reklam. Go Harads!

Utvärdering

Lägesrapport från musbekämpningsfronten: natten har varit i princip tyst! Vaknade en gång av ett numera välbekant och ovälkommet knastrande, men det varade bara några sekunder och lät mycket stressat. Kan tänka mig hur framtänderna gick som pistonger*, när man snabbspolar filmen, på den frustrerade musen med pälsen på ända pga magnetfältet. Sen blev det tyst. "HA!" triumferade jag i min säng, "där fick ni."

Men: man ska inte ropa HA innan mössen är över bron. En ny natt är snart här och jag fruktar det värsta. De kan ju vänja sig? Och tänk om de, vilda av skräck, kommer farande genom hålet i väggen ut i hallgarderoben? Kanske sitter de där och bligar förebrående, med blottade gaddar i rader som en slags terrakottaarmé när man öppnar garderobsdörren ? Och kastar sig ut? Minns ett inslag i nyheterna för några år sen då Australien hade drabbats av råttinvasion. När de öppnade en lucka i ett uthus vällde det ut råttor som ett vattenfall.

*äldre benämning på kolv i t ex ångmaskiner

Mus-nytt

Nu läggs inga fingrar emellan, no more Mr Nice Guy. Mössen ska bort! Dead or alive. I går kväll vid sänggåendet nådde ljudet av knaprande gnagare nya höjder. Det lät som om de satt på huvudkudden bredvid örat och gnagde sig inåt. Prassel prassel knaper knaper.

Försökte med att gå upp och stampa i golvet, tänka på annat, föreställa mig att det var den gulliga Mr Jingles från Den gröna milen eller mössen från Askungen, inget hjälpte. Och måste de vara i sovrummets väggar?? Kunde absolut inte sova. Jävlas de med flit?? Övervägde allvarligt att gå ut i vardagsrummet och inta soffan.

Till sist hade de tydligen grejat färdigt nattlägret/ätit kvällsmat och det blev tyst tillräckligt länge för att jag skulle hinna somna. Eller också berodde det på att jag i min desperation uppsände fromma böner till vår fru/herre: Gode/a Gud ta bort de djävla råttorna! Tyst blev det i alla fall, åtminstone till klockan 04 då det tydligen är uppstigning i mössens värld. Knaper knaper.

Idag har så det tunga artilleriet inhandlats; en magnetfälts/ultraljudsmanick. Ska bli mycket intressant att se om de 575 kronorna var väl investerade pengar. Eller om man blir störd av ljudet själv? Kanske mössen inte bryr sig alls och så ligger man där och hör både manicktjut och knapringar? Nå, läget är kritiskt och allt måste prövas. Utvärdering i morgon.