Ja jag jag måste faktiskt klaga (inte över att det varit kallt på rummet fast vi betalat bränsletillägg), för nu är råttet mågat (hej P.Ledin). De kommersiella radiokanalerna med sin begränsade musikaliska reportoar; GIVE ME A BREAK! Jo, man kan byta kanal, visst, men morgonprogrammet är lysande underhållning och har blivit en ritual i vardagen. Dessvärre orkar jag snart inte med de där låtarna som nööööts till förbannelse för att de får betalt för att spela dem.
Jag svär, hör jag Måssa måssa viker jag mig i konvulsioner och upphäver ett stumt skri av smärta. Ja den där dragspelslåten med nån portugis. Seriöst, är vi inte klara med den? För typ ett halvår sen? Den har förresten aldrig varit bra. Ett annat exempel på ett plågsamt stycke är Flickan och kråkan med ... den där lille figuren som är klart begåvad. Timbuktu. Hör jag den väser jag "kråkjävel" mellan sammanbitna tänder och slår av radion. Den var ju för jösse namn inte ens bra i original!
Man får hoppas att radiopratarna inte behöver lyssna på musiken, det vore ju rena tortyren. En arbetsmiljöfråga.
Skönt! Då var det sagt. Tunga bekymmer och världsproblem att brottas med och lösa minsann...
Här kommer en skön låt som jag tycker borde spelas lite oftare:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar