Starstruck

Kändisar. Hur gör man med dem? När man t ex möter en programledare från tv på Bokmässan i en korridor med inga andra i närheten, ska man låtsas att man inte känner igen honom eller? Jag var förstås en nanosek från att säga "Nämen hej!", men höll mig.(Ni märkte hur jag liksom droppade ordet "Bokmässan" sådär lite casually)På mässan är man ju liksom lite beredd eftersom stället är formligen nedlusat av kändisar av diverse slag, på andra ställen kan mötet komma lite mer oväntat.

Som när jag klev in på nya gallerian här i stan och sprang rätt på Joakim Vogel från mitt favvo-pensionärsprogram Go'kväll. Då var jag en halv nanosekund från att hälsa. I stället höll jag masken med viss ansträngning. Dumt? De ser ju att man känner igen dem? Men jag vill ju inte tränga mig på. "Inte ska väl jag". Sanningen är givetvis att jag blir generad och får tunghäfta. OMG en kändis, nu är goda råd dyra. Jag låtsas som om det regnar. Och Gud förbjude, man kan ju verka impad.

För att återgå till Bokmässan i Göteborg; Christer Fuglesang, vår egen rymdgubbe, pratade om sin bok på ett miniseminarium. Han gav ett mycket sympatiskt och - om uttrycket ursäktas - jordnära intryck. Karismatisk. Jag ville ha hans autograf, jag menar den förste svensken i rymden och så trevlig, men jag var för snål för att köpa ett signerat ex. av boken (en barnbok) och kände mig obekväm. Självklart skickade jag med mitt block med min kära kollega och stod själv på sidan om och tittade i taket. Ack ja, "starstruck" passar väl bra just i Fuglesang-sammanhang.