Tjuren på bajamajan?

Osvuret är tydligen bäst trots allt. Förutom att jag svurit på att aldrig prova sjöbenen igen har jag nästan svurit på att aldrig mer gå på Lulekalaset också. Tur att jag skrev in en klausul i det kontraktet som undantar framträdanden av Tjuren från Wales. Läste alltså att ingen mindre än Tom Jones kommer till Lulekalaset i sommar. TOM JONES! Tja, kommer han dit är det bara att bita i det sura äpplet och punga ut med dyra biljetter, köa och trängas, stå ut med fulla snorungar som knuffas och skränar och hoppa över rännilar av urin som strömmar nedför sluttande mark förbi karamellförsäljarna. Jag menar, Tom Jones! En levande legend. Ska inte kasta trosor dock, jag lovar. Man får hoppas att publiken är civiliserad, månghövdad och entusiastisk så man slipper skämmas.

På tal om urin, dagens gnäll riktas mot designers som inte tänker på funktion. Den som ritade toastolen kan aldrig ha provat att hålla en sådan ren. Vinklar och vrår och krökar så man blir galen! Kan man tänka sig en slät front runt toastolsfoten? Det samma gäller de snillen som ritar matberedare. Har garanterat aldrig provat att använda en sån och sedan rengöra den. Här snackar vi mat, livsmedel och den ska beredas i en apparat som inte går att hålla ren? Skåror och trånga springor där ingen borste i världen kommer åt, och elgrejer kan man inte spola under kranen. I toastolen river man inte morötter åtminstone om än viss korv kan förekomma. Baja- major på stadskalas ska vi inte tala om. Usch. Hoppas tjuren slipper använda dem.

Tills vi får se legenden IRL, kan vi njuta av detta klipp: Carlton Banks vs Tom Jones

Abrakadabra

Kan, såhär i fullmånens sken, konstatera att min dragning åt det s k ockulta är ganska påtaglig. Jag brukade spå i kort men la av när det började stämma alltför väl. Hörde jag en fnysning?? Ja man får tro vad man vill i det här landet som tur är. Men även den mest trångsynte skeptikern får ju vika sig t ex när det ska stämmas blod. Fungerar uppenbarligen och sjukhusen tar i största hemlighet under stundom hjälp av "kloka". Förklara det den som kan! Nu ska man inte försöka förklara sånt för då försvinner förmågan. Det står i det finstilta i lagboken om hemliga förmågor.

Jag har just hämtat ut en packe beställda böcker. En av Ebbe Schön om just mystiska suggestiva företeelser typ spöken och troll och... ja diverse. Dumt nog var det en barnbok; kollade inte så noga. Nåja, får väl sitta i gungstolen i brasans sken och läsa för barnbarnen med knarrig stämma så de blir lite bildade i ämnet. Nä visst nej, jag har ju ingen gungstol och inga barnbarn heller förutom katten Zorro och hunden Elza. Måntro om de är intresserade?

Min fasta övertygelse är i alla fall att det enda vi säkert vet är att vi ingenting vet eller åtminstone försvinnande lite!

Gäddhäng 2011

Bländande vackert, bittert kallt. Spår av små djur syns vid husets knut, förmodligen ville de in och värma sina kalla tassar. Och vem kan klandra dem? Minus 31. Men "musskrämmaren" är skoningslös.

Gårdagen bjöd på något varmare temperatur varför en promenad blev genomförd. Nåja, promenad och promenad, det hampade sig så att vi gick på älvens is där det är blött slask under snön. Va?! Trots fimbulvinter. Så vi pulsade in mot fast mark, en sträcka på ca 50 meter. Kan synas vara ett oansenligt avstånd, men snön nådde ljumskhöjd. När vägen äntligen nåddes var jag Marcus Hellner efter målgång, dvs halvdöd med värkande lungor. Inga övriga likheter. SYRGAS!!! Måste nog kolla blod-depåerna, misstänker att värdena åter är dåliga. För kondisen är ju typ på topp...

Beach 2011 närmar sig obevekligt, trots att det är svårt att tro en dag som denna, så det gäller att börja trimma och deffa. Min målsättning att kunna vinka i linne nåddes inte riktigt 2010; det gick kort sagt åt he...e. Men skam den som ger sig. Upp till kamp mot gäddhänget.

Allt är relativt

Nu får man ju komma ihåg att jämfört med riktiga überjävligheter är sjösjuka en baggis. Måste bara förtydliga detta. Ser t ex just nu den helt genomfenomenala tv-serien Band of Brothers (igen) och påminns om krigets fasor. Den som haft oturen att bli inblandad i krig skulle nog tacksamt byta ut de vedervärdigheterna och omänskligheterna mot några timmars sjösjuka. Det samma gäller nog alla som på andra sätt drabbas av lidande och död.

Sen kan man kanske inte tänka stort alla gånger, vi får gnälla över trivialiteter också ibland. Nu tänker jag t ex klaga lite på Swing Fly som var med i mello igår. Alltså, den här ta-sig-i-skrevet-gesten, dog inte den med Wacko Jacko? Borde ha gjort det. Det är så otroooligt töntigt. Sen kan jag tycka att man bör kunna sjunga om man blir uttagen till melodifestival; det kunde inte alla. Vad hette han, snubben med reaggie-pop-sommar-låten? Satt och misstänkte att artisterna mimade (ni vet, konspirationscynisk AB)ända tills han äntrade scenen. Så dåligt kan det inte låta om det är playback.

Nå, allt är relativt, somligt är stort annat smått. Och det är ganska ok om man bara minns att vara glad för att man kan stiga upp på morgonen och påbörja en ny dag.

Har ni missat serien om Captain Winters och "the Easy Company", se den. Nedan: den riktige Richard Winters (dog i januari, 92 år gammal)och Damien Lewis, seriens Winters.

Reklam och spyor

Ha ha bloggreklamen tog verkligen skruv av mitt tvål-inlägg, hela vänstermarginalen kryllar av tips om eteriska oljor och hygienartiklar. Lite olika det där. Allt från stackars exploaterade plutande filippinskor till kroppsvårdsprodukter. Reklam är ju ett gissel. Och ändå inte. Man kan hinna gå på toalett, hämta nåt att knapra på, kolla facebook och allt möjligt under reklampauserna.

Idag sa good ol' Z på jobbet att hon passar på att cykla på motionscykeln som står uppriggad framför tv:n just under reklamavbrotten. Det är ju himla bra! Man skulle kunna göra tvärtom om man känner sig hurtig. Vila under reklamen. Fast jag vet inte om jag skulle klara att cykla och se på tv samtidigt, blir ju sjösjuk för ingenting numera. Kan inte åka tåg knappt, gungar i flera dagar.Försökte att göra en roddapparat/tv-combo en gång. Gick INTE. Hela tiden ställa in avstånd fram och tillbaka - glöm det. Hade fått en roddapparat i födelsedagspresent för jag bedyrade att jag skulle träna flitigt. Numera är den såld sen länge, knappt använd. En del redskap har passerat revy, en sån där knipgrej att ha mellan knäna, bälten med elimpulser osv. Inget blev någon succé. Hade gått på reklamen givetvis.

Sjösjuka är för resten bland det mest überjävliga jag upplevt. Var dum nog att åka ut på havet på hajfiske en gång på Grankan. Första minuterna vinkade jag glatt till mötande båtar, sen var det grön ansiktston och påse fram. Trodde på fullt allvar att min sista stund var kommen där jag satt som förlamad totalt tomspydd med huvudet lutat mot relingen av järn timme ut och timme in.

Har högtidligt svurit på att jag aldrig aldrig mer sätter min fot på en lite större båt frivilligt. Däremot såg jag reklam för en fiffig gummislangsträningsmojäng. Den kanske jag beställer..?