Nu är det dags!!

Varje skolmorgon inleddes med ett lätt befallande/retfullt väckningstillrop: "Nu är det dags!" Oerhört irriterande och samtidigt tryggt traditionsenligt. Den som hojtade var min käre far och den som slets ur drömmens slöjor var jag; ibland också övernattande kompisar. Om man skulle ta och återuppta denna lilla procedur? Den ende som bor under samma tak som jag numera är visserligen inget barn utan min man, men han kan ju vara rätt barnslig och ska ju också upp!

Nu är det snart dags för en för undertecknad med stor spänning framemotsedd (finns ordet?) premiär: Love Never Dies, dvs. fortsättningen på Phantom of the Opera. Tio år har gått och fantomen finns numera i New York och förestår något sorts nöjesetablissemang. Han bjuder in den berömda sopranen Christine Daée, som naturligtvis ovetande kommer för att sjunga. Oh la la, upplagt för lööv och stor dramatik. Dock hyser jag en stor oro för att musiken inte ska vara tillräckligt bra och att detta ska kasta en slagskugga över den makalösa föregångaren. Den som lever får se. Får man önska sig en fortsättning på film också? Givetvis med fantomernas fantom Gerard Butler och vackra Emmy Rossum i huvudrollerna. Hello Joel Schumacher!! Ta och styr upp det här nu.

Nu är det också snart dags för Vinter-OS i Vancouver. Om en vecka går invigningen av stapeln, och det blir sedan förhoppningsvis många högtidsstunder framför sena/tidiga tv-sändningar med skidåkning, hockey, curling osv. Go Kalla!!! Go Jonsson!!!

">