fredag 7 oktober 2011

Tranströmer och äggsträngen

Borde ge mig ut och motionera lite, nu när Ophelia tydligen ändrat sig och stannat hos sin Hamlet i Danmark eller vart hon nu tog vägen. Lugnare storm har jag aldrig sett. Det var väl de stackars Stockholmarna som fick lite regn på sig, helledud. Men det finns lite att bloggosofera om idag känns det som, så joggingen får vänta. Börja blogga sedan jogga.

Så fick han då priset, allas vår metaformästare Tranströmer. Faktum är att jag faktiskt gav till ett Whohoo! framför direktsändningen på nätet när Peter Englund kungjorde akademiens beslut. Tror att det var för att jag gillar att de vågade prisa en välkänd författare och dessutom svensk. Och för att jag ju faktiskt läst lite av honom. Med betoning på lite, men ändå. Hörde en bra tranströmsk formulering:

"Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta."

Mmmm. Härligt rysligt det där sista. Men kostymen sys i det tysta. Så snyggt! men är det dikt? Mja..gränsen mellan prosa och lyrik är högst flytande här och det känns rätt bra. Vårt eviga fackindelande är överskattat ibland.

Dock skulle det behövas lite av det i min "smyckelåda". Är knappt nån låda och grejerna är knappt smycken, men what ever. En otrolig röra är det i alla fall, inte alls feng shui-mässigt. Lyfter jag upp ett halsband följer det med tio andra grejer i en stor härva. Tänk om man skulle hänga alltihop om halsen och gå på jobbet? Den dag man blir ännu mer dement gör man väl det förstås.

Till sist vill jag härmed genomföra en liten undersökning; finns det någon där ute som står och pillar bort den vita slemsträngen i äggulan när ni knäcker ägg till exempelvis en sockerkaka? Jag vill gärna göra det, aningen tvångsmässigt, för jag tycker den är läskig. Och så sörjer jag lite över de obefruktade äggens öde att bli sockerkakor istället för kycklingar. I morse la jag dock band på mig och lät strängarna följa med i smeten.

Nu ska jag lägga på en rem och vara lite sträng mot mig själv. På med gympadojorna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar