Såg ett helt vanvettigt klyschigt klipp på youtube där den bortrövade blekansikte- hjältinnan och det vilda, ehuru sofistikerade rödskinnet rök ihop för att strax förenas i en passionerad kyss. Orkade inte se det färdigt, fanns risk för en slisköverdos. Och det var faktiskt inte parodi - tror jag åtminstone.
Men visst vilar ett magiskt romantiskt skimmer över "präriens härskare"? Sitting Bull, Cochese, Geronimo, Crazy Horse, Rain in Face osv osv. Lars Pirak och Enok Sarri skimrar inte alls lika romantiskt.
Men för att återgå till filmindianerna; Wind Talker bygger på den sanna historien om Navajoindianerna i amerikanska armén under andra världskriget. Se den! Adam Beach, native American actor, är minst lika bra som Nick Cage. Kevin Costner har gjort en del skräp, men Dances With Wolves är en riktigt bra film. Och för en gångs skull framställs urbefolkningen som ena hyvens prickar. Till och med den magnifikt vilde Vind i håret (Rodney A Grant) visar sig ha ett hjärta av guld.
Dock förekommer givetvis några ondsinta Pawnees också, de var ju som alla vet osedvanligt bångstyriga och lät inte den vite mannen ta landet utan strid utan skalperade vita till höger och vänster... Wes Studi får ofta på sin lott att spela vild Pawnee. Nåja, i Dansar och i Den siste Mohikanen i alla fall. Och han gör det BRA. Jisses vad han ser arg ut. INGEN kan se så vild och skräckinjagande ut som han. Det finns en djupt sorglig och oerhört hemsk scen där Dunbars sluskiga mulförare faller offer för Pawneeserna, en sån scen under vilken man gärna går ut i köket och hämtar lite fika. Jag tror att jag nästan trott att det var på riktigt, så bra är Wes Studi. "Don't hurt my mules" vädjar den av pilar genomborrade stackars mannen strax innan han blir av med håret. Brrr.
Därför gladde jag mig mycket åt den här bilden från inspelningen; det var bara på låtsas!
Hihi ja, det är mycket som är fake i televisionen, tur är väl det ;)
SvaraRadera