Minns en lördagsmorgon, en av många i en svunnen oskuldsfull tid, då lilla Lena låg kvar i sängen i lill-kammar'n och kände en doft av kaffe komma inslingrande under dörren och hörde radion ute i köket. En omisskännlig signatur: Ring så spelar vi. Jag säger bara: Hasse Tellemar. I 20 år ledde han programmet, från september 1969 till nyårsafton 1988, och är en del av min barn- och ungdom. Signaturmelodin är nostalgi på hög nivå.
En annan trudelutt som sätter fart på nostalgin är Ju mer vi är tillsammans spelad på spikpiano; m a o Melodikrysset en musikalisk lek med Peter Granberg och Bengt Haslum. Löste alltid detta under många är och det blev en slags trevlig ritual att, lite senare i livet, ringa morsan för att kolla varandras svar. Numera har jag tappat bort programmet lite, det har blivit för modernt, för lätt och charmen har krympt. Dock löste jag det på nätet i lördags!
Fler nostalgi-triggers: solfilmen i TV, Hylands hörna-melodin (fast jag tyckte Hyland var dryg) , High Chaparal: Buck och Blue; love you!, På minuten, Tekniskt magasin (kugghjul - fascinerande), Hallå bilist, Det ska vi fira, Tio i topp, Helgonet osv osv
Visst var radio och tv mysigare förr? Nä, förmodligen inte. Det är ju den förlorade tiden man saknar; nostagi är bitterljuvt.">
TNT
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Lena! Det var underbart att läsa i din fina blogg att du hittat tillbaka till detta fantastiska program... melodikrysset, eller min benämning "melo". Kanske lite väl lätt, inte ens AVEC var svårt?!! ;)
SvaraRadera