Den 21:a december kan vi packa ihop och lägga ner verksamheten, ja enligt Mayaindianerna då, de gamla pessimisterna (eg. misstolkning och mytbildning, men what the heck). Det är just denna dag då vintermörkret viker och ljuset så sakta ska återvända till vårt mörka hörn av världen; taskig tajming att jorden ska behöva gå under precis då?
Frågan är: kan vi se några tecken som förebådar ragnarök och armageddon 211212? (Oj vilket tjatigt datum, säkert var det nåt med siffrorna som gormade till det för matematikerna där i det förcolumbianska mellanamerika. Och vi snackar Gormade med stort G vilket betyder trasslade komplicerat.)
Exhibit 1: Ja till att börja med så finns ingen fönsterlav/renlav att köpa i affärerna. Söken och i skolen finna, sa Jesus på berget enligt Matteus. Har sökt på såväl Coop som Ica utan att finna. Så min adventsljusstake får stå där med enbart kottar :(
Exhibit 2: TV:s julkalendrar i papper är slut. Fast enligt SVT ska Åhléns sitta på ett lager. Synd för oss som inte har något Åhlénsvaruhus i närheten! Ska kolla med Matteus ifall JC hade nån lösning på det problemet.
Å andra sidan är årets julkalender hittills en negativ överraskning tyvärr; såg så trevligt ut på pappret.
...och där tog bevisen slut. Rent statistiskt torde risken vara försvinnande liten med tanke på att domedagsprofetior grasserat mer eller mindre sen tidernas begynnelse? Jehovas vittnen, t ex, har ju envisats att genom noggranna bibelstudier fastställa mänsklighetens bäst-före-datum. Skulle visst ha brakat ihop 1975 sist.
Och minns millenieskiftet, då datorerna skulle få nåt sorts milleniebugg-kruppanfall och få hela klotet att gå upp i rök. Lite nervösa var vi allt. Men nyårsdagen grydde som vanligt och Ivanhoe valde fel tjej - också som vanligt. Dock bör vi väl känna en viss oro när vi ser hur klimatet blir allt konstigare och krigshärdarna kokar. Ju äldre moder jord blir, desto större sannolikhet att hon insjuknar? Klart är väl att solen bränner slut på sig själv till sist och då är det väl definitivt godnatt. Detta lär inträffa om ca fyra miljarder år så ingen onödig brådska alltså.
tisdag 4 december 2012
lördag 24 november 2012
Min lilla gran
Idag är dagen G. G som i gran. Eller Gudförbannatihelvete. Jo, för eftersom första advent rycker allt närmare måste utegranen införskaffas under de fnuttigt korta timmarna av så kallat dagsljus. Alltså; släpet kopplades på bilen, fogsvansen återfanns efter visst letande och svärande, och ut i naturen bar det av. På lovlig mark vill jag tillägga!
En fördel med det regnsura gråskånevintervädret är förstås att man hittar granarna. Man slipper vada fram i midjehög snö i flera timmar och skaka snön av bulliga formationer som troligen är granar. Snön hamnar gärna i nacken innanför kläderna och granen som blottas visar sig oftast vara en sorgligt usel ruska. Men dagens gransök gick rekordsnabbt, utan vare sig upprört skrikande eller djupfrysta tår. En kvart, sen låg granen på släpet. Nesligt nog inte så länge för den flög av längs vägen och två bilar fick väja lite lätt.
När så granen står i sin fot nere vid älvens strand återstår belysningen. Var det någon som trodde att den skulle lysa?! Detta är en naturlag: julgransbelysningar för utomhusbruk lyser icke på direkten. I år var glaset på en glödlampa trasigt och bara sockeln satt kvar. Efter mycket pillande lyckades resterna avlägsnas och en ny lampa skruvades i. Fortfarande svart. Alla 24 lampor skruvades ur och nåt slags antioxideringsspray sprutades i varje hållare. När alla lampor åter satts på plats stacks kontakten i uttaget med samma resultat.
Visst är sånt roligt? Summan av kardemumman blev att en ny belysning inhandlades à 398 kr.
Firman (nämner inget namn men det börjar på Konst och slutar på smide) som tillverkar di häringa slingorna måste ha skojigt. "He he he, nu ska de få trassla sig blåa, de idioterna" och "mwohahaha, vi ställer in den så den bara håller högst två jular". För att lugna nerverna vid uppsättningen spelade jag julmusik i fickan och Gud ske pris! Där står den nu i all sin prakt, vackert glimmande med alla sina 24 ljus.
Vid varje granhämtning brukar jag tralla på Knalle Juls vals av Evert Taube. Det var för övrigt den första låt jag framförde offentligt vid en julfest hemma i byn vid en ålder av fyra. Jag var ett sånt där barn som gärna stod (på en stol) och sjöng inför publik. Andra hits på min repertoar var Brittas restaurang, Vill du se en stjärna, Rövarnas visa från Kamomilla och Hey baberiba. Jojo, det ska böjas i tid. Man kanske borde ge ut en platta med Greatest Hits?
En fördel med det regnsura gråskånevintervädret är förstås att man hittar granarna. Man slipper vada fram i midjehög snö i flera timmar och skaka snön av bulliga formationer som troligen är granar. Snön hamnar gärna i nacken innanför kläderna och granen som blottas visar sig oftast vara en sorgligt usel ruska. Men dagens gransök gick rekordsnabbt, utan vare sig upprört skrikande eller djupfrysta tår. En kvart, sen låg granen på släpet. Nesligt nog inte så länge för den flög av längs vägen och två bilar fick väja lite lätt.
När så granen står i sin fot nere vid älvens strand återstår belysningen. Var det någon som trodde att den skulle lysa?! Detta är en naturlag: julgransbelysningar för utomhusbruk lyser icke på direkten. I år var glaset på en glödlampa trasigt och bara sockeln satt kvar. Efter mycket pillande lyckades resterna avlägsnas och en ny lampa skruvades i. Fortfarande svart. Alla 24 lampor skruvades ur och nåt slags antioxideringsspray sprutades i varje hållare. När alla lampor åter satts på plats stacks kontakten i uttaget med samma resultat.
Visst är sånt roligt? Summan av kardemumman blev att en ny belysning inhandlades à 398 kr.
Firman (nämner inget namn men det börjar på Konst och slutar på smide) som tillverkar di häringa slingorna måste ha skojigt. "He he he, nu ska de få trassla sig blåa, de idioterna" och "mwohahaha, vi ställer in den så den bara håller högst två jular". För att lugna nerverna vid uppsättningen spelade jag julmusik i fickan och Gud ske pris! Där står den nu i all sin prakt, vackert glimmande med alla sina 24 ljus.
Vid varje granhämtning brukar jag tralla på Knalle Juls vals av Evert Taube. Det var för övrigt den första låt jag framförde offentligt vid en julfest hemma i byn vid en ålder av fyra. Jag var ett sånt där barn som gärna stod (på en stol) och sjöng inför publik. Andra hits på min repertoar var Brittas restaurang, Vill du se en stjärna, Rövarnas visa från Kamomilla och Hey baberiba. Jojo, det ska böjas i tid. Man kanske borde ge ut en platta med Greatest Hits?
onsdag 21 november 2012
Fräls oss från Måssa-måssa och Kråkan
Ja jag jag måste faktiskt klaga (inte över att det varit kallt på rummet fast vi betalat bränsletillägg), för nu är råttet mågat (hej P.Ledin). De kommersiella radiokanalerna med sin begränsade musikaliska reportoar; GIVE ME A BREAK! Jo, man kan byta kanal, visst, men morgonprogrammet är lysande underhållning och har blivit en ritual i vardagen. Dessvärre orkar jag snart inte med de där låtarna som nööööts till förbannelse för att de får betalt för att spela dem.
Jag svär, hör jag Måssa måssa viker jag mig i konvulsioner och upphäver ett stumt skri av smärta. Ja den där dragspelslåten med nån portugis. Seriöst, är vi inte klara med den? För typ ett halvår sen? Den har förresten aldrig varit bra. Ett annat exempel på ett plågsamt stycke är Flickan och kråkan med ... den där lille figuren som är klart begåvad. Timbuktu. Hör jag den väser jag "kråkjävel" mellan sammanbitna tänder och slår av radion. Den var ju för jösse namn inte ens bra i original!
Man får hoppas att radiopratarna inte behöver lyssna på musiken, det vore ju rena tortyren. En arbetsmiljöfråga.
Skönt! Då var det sagt. Tunga bekymmer och världsproblem att brottas med och lösa minsann...
Här kommer en skön låt som jag tycker borde spelas lite oftare:
Jag svär, hör jag Måssa måssa viker jag mig i konvulsioner och upphäver ett stumt skri av smärta. Ja den där dragspelslåten med nån portugis. Seriöst, är vi inte klara med den? För typ ett halvår sen? Den har förresten aldrig varit bra. Ett annat exempel på ett plågsamt stycke är Flickan och kråkan med ... den där lille figuren som är klart begåvad. Timbuktu. Hör jag den väser jag "kråkjävel" mellan sammanbitna tänder och slår av radion. Den var ju för jösse namn inte ens bra i original!
Man får hoppas att radiopratarna inte behöver lyssna på musiken, det vore ju rena tortyren. En arbetsmiljöfråga.
Skönt! Då var det sagt. Tunga bekymmer och världsproblem att brottas med och lösa minsann...
Här kommer en skön låt som jag tycker borde spelas lite oftare:
söndag 14 oktober 2012
Missbruk
Kära gottegrisar!
Härmed vill jag höja ett något kletigt varnande finger för att spara bakverk i kylen i tron att man kan kasta bort dem om ett par dagar utan att smaka. Jag gjorde detta misstag igår. Igen.
Eftersom jag tycker brallorna stramar oroväckande siktar jag på en period av strängare GI-inriktad kosthållning, och skulle därför ta ut den överblivna tårtan och snabbt förpassa den i soporna. (Yeah, right.) Jag var ju tvungen att provsmaka lite för att se om den blivit godare eller sämre sen igår? I rent vetenskapligt syfte? Först lite på fingret. Oooo, smakar ju glass! Måste ta fram en sked. Om ingen ser att jag tar några skedar tårta gills det ju inte. Tja, det ena ledde till det andra och snart fann jag mig sitta med en stor bit tårta på ett fat. Glufs glufs. Är definitivt inte riktigt klok. Seriöst, man fattar ju hur svårt det måste vara att sluta med "riktiga" droger. Men resten åkte i soppåsen.
I fikarummet diskuterades just detta med beroende och att det förmodligen inte är själva drogen vi blir beroende av utan duschen av signalsubstanser hjärnan belönar oss med. Dopamin-junkies är vi allihopa. Naturen har ju riggat oss så att det ska vara härligt att äta, dricka, motionera och ha sex (ibland samtidigt, men inte nödvändigtvis). Annars skulle vi ju inte blivit så framgångsrika här på jordklotet. Föga visste väl naturen att vi skulle hitta på att dra i oss nikotin, alkohol och tårtor istället för rötter och nötter och bäverkött tillagat i en grop. Och föröka oss så jorden överbefolkas och alla naturtillgångar tar slut? Eller visste naturen det? Det kanske är den sluga planen, att vi ska förgöra oss själva så att moder jord blir av med oss och kan börja om.
Vi är lik löss i moder jords hår.
Härmed vill jag höja ett något kletigt varnande finger för att spara bakverk i kylen i tron att man kan kasta bort dem om ett par dagar utan att smaka. Jag gjorde detta misstag igår. Igen.
Eftersom jag tycker brallorna stramar oroväckande siktar jag på en period av strängare GI-inriktad kosthållning, och skulle därför ta ut den överblivna tårtan och snabbt förpassa den i soporna. (Yeah, right.) Jag var ju tvungen att provsmaka lite för att se om den blivit godare eller sämre sen igår? I rent vetenskapligt syfte? Först lite på fingret. Oooo, smakar ju glass! Måste ta fram en sked. Om ingen ser att jag tar några skedar tårta gills det ju inte. Tja, det ena ledde till det andra och snart fann jag mig sitta med en stor bit tårta på ett fat. Glufs glufs. Är definitivt inte riktigt klok. Seriöst, man fattar ju hur svårt det måste vara att sluta med "riktiga" droger. Men resten åkte i soppåsen.
I fikarummet diskuterades just detta med beroende och att det förmodligen inte är själva drogen vi blir beroende av utan duschen av signalsubstanser hjärnan belönar oss med. Dopamin-junkies är vi allihopa. Naturen har ju riggat oss så att det ska vara härligt att äta, dricka, motionera och ha sex (ibland samtidigt, men inte nödvändigtvis). Annars skulle vi ju inte blivit så framgångsrika här på jordklotet. Föga visste väl naturen att vi skulle hitta på att dra i oss nikotin, alkohol och tårtor istället för rötter och nötter och bäverkött tillagat i en grop. Och föröka oss så jorden överbefolkas och alla naturtillgångar tar slut? Eller visste naturen det? Det kanske är den sluga planen, att vi ska förgöra oss själva så att moder jord blir av med oss och kan börja om.
Vi är lik löss i moder jords hår.
söndag 30 september 2012
Regndans
Började dagen med att äta frulle i soffan och titta på en gammal rulle; m a o en frulle-rulle.Valet föll på Singing in the Rain med bl a världens mest karismatiske dansare ever, Gene Kelly. Tyckte väl det passade dels eftersom det regnar ute, dels för att musikaler har hög mysfaktor vilket kan behövas en gråruggig senseptembermorgon.
Sedan följde jag upp med en promenad i regnet i mina klämmiga regnkläder som inte tål regn. Var precis genomblöt vid hemkomsten 6 km senare. Men strunt samma, jag dansade inte precis gatan fram men småtrudelluttnynnade faktiskt lite. Det är nåt skönt över att inte behöva bry sig huruvida man blir blöt eller inte; stänker bilarna ner en - so what. Gör varken till eller från.
Lite funderade jag över om mascaran satt kvar på fransarna eller låg som svarta trådar på kinderna och i mungiporna. Min mascara är en sådan tvåstegs med fibrer som sitter väldigt bra, men när den väl släpper kan det se lite märkligt ut. Första gången jag tvättade av den trodde jag under ett fasansfullt ögonblick att det var ögonfransarna som trillat av och låg i handfatet. När man duschar vill de svarta mascaratrådarna på att glida ner längs kroppen för att stanna och trassla in sig på ett centralt ställe något längre ner. Viktigt att kolla upp det och spola bort utifall man hamnar i ett läge där sagda område granskas närmare.
Nej som sagt, aktörer av Gene Kellys kaliber görs knappast längre. Att kombinera 1000% kroppskontroll med agerande, humor och rytm; ja det är helt makalöst. I smakprovet nedan (med ungersk textning för säkerhets skull) dansar han med Donald O'Connor, som är vansinnigt bra men som ändå blir utklassad.
måndag 30 juli 2012
I fez-zonen
Apropå iPhones ( iPhonrar?); jag är missbrukare av den lömska drogen Wordfeud. Nedgången i Wordfeudträsket. Har testat andra, lättare droger men ingen utövar samma lockelse. Fastän härdsmälta hotar i hjärnan, röda varningslampor blinkar och en metallisk röst upprepar: "evacuate evacuate" (som i nåt avsnitt av Macgyver där han lagar en reaktor med tuggummi) måste jag spela.
Närå, jag överdriver förstås. Men ord och bokstäver har alltid fascinerat mig. Blir dock lite betänksam då jag ofta uppfinner nya ord som är lite... ekivoka eller moraliskt högst tveksamma såsom porrnunna, båtneger, gylfsex och rövpaté. Jojo, civilisationens hinna är som bekant tunn. Säkert kommer jag att bli en sån dement gamling som ligger på hemmet och gastar rövpaté! allt vad jag orkar hela dagarna. Mina uppfinningar godkänns dock sällan om ens nånsin. Min kombatant i huset bredvid, däremot, han får minsann igenom ord som tesupé och kapper.
Sen har vi det här med zon och fez. Ni som också är angripna av av WF-virus vet vad jag menar. Ingen omgång utan nån liten zon eller fez, gärna i plural genitiv bestämd form. Har nog aldrig sett zebra.
Blev lite MacGyversugen. På signaturmelodin alltså:
Närå, jag överdriver förstås. Men ord och bokstäver har alltid fascinerat mig. Blir dock lite betänksam då jag ofta uppfinner nya ord som är lite... ekivoka eller moraliskt högst tveksamma såsom porrnunna, båtneger, gylfsex och rövpaté. Jojo, civilisationens hinna är som bekant tunn. Säkert kommer jag att bli en sån dement gamling som ligger på hemmet och gastar rövpaté! allt vad jag orkar hela dagarna. Mina uppfinningar godkänns dock sällan om ens nånsin. Min kombatant i huset bredvid, däremot, han får minsann igenom ord som tesupé och kapper.
Sen har vi det här med zon och fez. Ni som också är angripna av av WF-virus vet vad jag menar. Ingen omgång utan nån liten zon eller fez, gärna i plural genitiv bestämd form. Har nog aldrig sett zebra.
Blev lite MacGyversugen. På signaturmelodin alltså:
söndag 29 juli 2012
Jogg-blogg
Bortsett från en kort period på slutet av 80-talet (?) har jag aldrig roats nämnvärt av motion. Idrott har liksom avnjutits bäst från soffan, och det har jag gjort desto mer. Därför är jag desto malligare idag, då jag faktiskt hållit mitt semesterlöfte och sjösatt mitt joggingprojekt. Det är ju så modernt med projekt och jag har rekryterat mig själv som projektledare. Det hela har lagts upp långsiktigt med relativt långa och hyfsat snabba och tätt återkommande promenader under ett par år. I sommar har dessa successivt blandats med kort jogging i intervaller; med musik i öronen: en låt gå en låt springa. Säga vad man vill om smartphones, men utan min iPhone hade nog hela projektet snöpligen kraschat redan vid take-off. Nu joggar jag I19-spåret runt, 3 km, titt som tätt. Detta kan synas vara en fnuttig sträcka och inget att skriva hem om, men för mig, soffpotatisarnas stormästare är detta en bedrift av nästan obegriplig dignitet. För en normalhurtis är det väl som att åka Vasaloppet.
Dock joggar jag inte inte i överljushastighet precis. Inget fartbrus, inga omsprungna motionärer. Jo en, men hon var kraftigt överviktig och gick lite vaggande spåret fram. Och eftersom jag är en person som gärna vill klara av saker snabbt är det ganska frustrerande att inte orka hålla det tempo som är mitt naturliga, som jag gör när jag promenerar. Nu tvingas jag liksom strutta fram med korta små steg och lyfta fötterna så lite som möjligt, inte alls sträcka ut sådär gasellaktigt som jag föreställer mig. Men ibland, under korta magiska ögonblick, känner jag mig nästan som en löpare. När det inte svider i luftrören, benen inte är nerblyade och ingen röst i huvudet maler på om att stanna. Det känns som om man har luftkuddar under fötterna, och dopaminet sprutar i limbiska systemet eller var det nu håller till.
Nä, om man skulle äta lite pizza och lägga sig i soffan och se vad de har för sig i OS?
Dock joggar jag inte inte i överljushastighet precis. Inget fartbrus, inga omsprungna motionärer. Jo en, men hon var kraftigt överviktig och gick lite vaggande spåret fram. Och eftersom jag är en person som gärna vill klara av saker snabbt är det ganska frustrerande att inte orka hålla det tempo som är mitt naturliga, som jag gör när jag promenerar. Nu tvingas jag liksom strutta fram med korta små steg och lyfta fötterna så lite som möjligt, inte alls sträcka ut sådär gasellaktigt som jag föreställer mig. Men ibland, under korta magiska ögonblick, känner jag mig nästan som en löpare. När det inte svider i luftrören, benen inte är nerblyade och ingen röst i huvudet maler på om att stanna. Det känns som om man har luftkuddar under fötterna, och dopaminet sprutar i limbiska systemet eller var det nu håller till.
Nä, om man skulle äta lite pizza och lägga sig i soffan och se vad de har för sig i OS?
söndag 1 juli 2012
Fru Musica
När jag var liten brukade vi sjunga följande trudelutt där hemma: "Allting på världens rund måste förgå, men vår fru musica hon skall bestå". Märklig dystopisk text att komma ur barnamunnar kan man tycka. Var kom den ifrån? Vid en snabb googlekonsultation visar det sig att många gått och trallat på detta stycke och Selma Lagerlöf skrev om Fru Musica i Gösta Berlings saga. Nå, som jag tolkar det hela dör allt; varenda kotte, tutti frutti, hela klabbet. Allt utom musiken, som är odödlig. Men är all musik odödlig?
Vi översvämmas dag och natt non-stop av veritabla musiktsunamis av högst varierande kvalitét. De kommersiella stationerna nöter och nöter de låtar de fått betalt för att spela tills de är helt utslitna och man vill spy i närmsta hink. Vissa låtar är inte ens bra från början. Vem tycker exempelvis att Flickan och kråkan är ett odödligt stycke? Hand upp? Inte ens Mikael Wiehes original är bra, än mindre Timbaktus. Båda herrar är förträffliga, säkert, men den här låten gör mig RABIAT! "Kråkjävel" väser jag och byter kanal. Visserligen är det här lite udda och bredvid huvudfåran, men det är sååå tradigt.
Frågan är: är all odödlig musik redan skriven?
Jag säger bara: Kern, Berlin, Rodgers, Carmichael, Mancini och några till för att ta några amerikanska exempel. De som skrev Stardust, The way you look tonight, Bewitched, Cheek to cheek, White Christmas osv osv. Ofta till filmer. Odödlig musik till odödliga filmer. Sån musik skrivs inte idag. Eller?
Brukar ha dem i öronen under motionspassen (vad trevligt det låter, "motionspassen", man kan nästan tro jag är sportigt lagd) och jag lovar, det går lättare att jogga till en gammal filmevergreen. Eller varför inte Frank Sinatra? Joggade med Frankie boy häromdagen; ypperligt!
"Come fly with me, let's fly, let's fly away
if you can use some exotic booze
there's a bar in far Bombay
come on and fly with me, let's fly, let's fly away"
Nu ska ju i ärlighetens namn erkännas att det faktiskt finns ganska många nyare låtar att bli inspirerad av i olika situationer; mycket av ABBA t ex. Under 70-talet var ju ABBA totalt tvärtöntigt. Var ju inte proggigt så det störde. Fast egentligen var de kanske just det? Framåtsträvande, nyskapande. Odödligt. Vi har ju också Gavin DeGraw, Rolling Stones, James Blunt, Norah Jones mfl mfl, jo det finns nog en hel del.
Viss filmmusik av senare datum är också helt ok. Lyssna på temat från Rocky och du är i Philadelphia en tidig morgon med råa ägg i magen, och besegrar både trapporna och Apollo Creed mot alla odds. Få se nu...den kom 1976. Ojsan, 36 år sen. Jisses vad tiden går.
Många mästerverk kom till under Hollywoods glansdagar, men en och annan pärla skrivs fortfarande. Och omväxling förnöjer. Kanske kommer framtidens lyssnare fyllda av nostalgi fråga sig varför ingen gör så bra musik som man gjorde 2012.
Hur som helst, här är lite balsam för en nostalgikers själ signerat Hart/Rodgers. Låt er förtrollas:
Vi översvämmas dag och natt non-stop av veritabla musiktsunamis av högst varierande kvalitét. De kommersiella stationerna nöter och nöter de låtar de fått betalt för att spela tills de är helt utslitna och man vill spy i närmsta hink. Vissa låtar är inte ens bra från början. Vem tycker exempelvis att Flickan och kråkan är ett odödligt stycke? Hand upp? Inte ens Mikael Wiehes original är bra, än mindre Timbaktus. Båda herrar är förträffliga, säkert, men den här låten gör mig RABIAT! "Kråkjävel" väser jag och byter kanal. Visserligen är det här lite udda och bredvid huvudfåran, men det är sååå tradigt.
Frågan är: är all odödlig musik redan skriven?
Jag säger bara: Kern, Berlin, Rodgers, Carmichael, Mancini och några till för att ta några amerikanska exempel. De som skrev Stardust, The way you look tonight, Bewitched, Cheek to cheek, White Christmas osv osv. Ofta till filmer. Odödlig musik till odödliga filmer. Sån musik skrivs inte idag. Eller?
Brukar ha dem i öronen under motionspassen (vad trevligt det låter, "motionspassen", man kan nästan tro jag är sportigt lagd) och jag lovar, det går lättare att jogga till en gammal filmevergreen. Eller varför inte Frank Sinatra? Joggade med Frankie boy häromdagen; ypperligt!
"Come fly with me, let's fly, let's fly away
if you can use some exotic booze
there's a bar in far Bombay
come on and fly with me, let's fly, let's fly away"
Nu ska ju i ärlighetens namn erkännas att det faktiskt finns ganska många nyare låtar att bli inspirerad av i olika situationer; mycket av ABBA t ex. Under 70-talet var ju ABBA totalt tvärtöntigt. Var ju inte proggigt så det störde. Fast egentligen var de kanske just det? Framåtsträvande, nyskapande. Odödligt. Vi har ju också Gavin DeGraw, Rolling Stones, James Blunt, Norah Jones mfl mfl, jo det finns nog en hel del.
Viss filmmusik av senare datum är också helt ok. Lyssna på temat från Rocky och du är i Philadelphia en tidig morgon med råa ägg i magen, och besegrar både trapporna och Apollo Creed mot alla odds. Få se nu...den kom 1976. Ojsan, 36 år sen. Jisses vad tiden går.
Många mästerverk kom till under Hollywoods glansdagar, men en och annan pärla skrivs fortfarande. Och omväxling förnöjer. Kanske kommer framtidens lyssnare fyllda av nostalgi fråga sig varför ingen gör så bra musik som man gjorde 2012.
Hur som helst, här är lite balsam för en nostalgikers själ signerat Hart/Rodgers. Låt er förtrollas:
lördag 30 juni 2012
The nose
En förutsättning för att kunna ligga på gräsmattan och lyssna på radio på sin surt förvärvade semester är hyfsat bra väder. Jag begär inte tropisk värme, ej heller helt molnfritt, men åtminstone någorlunda torrt, mindre än 10 sekundmeter och varmare än en dag i mitten av november. Idag, t ex, när jag skulle kliva ur bilen fick jag hålla i dörren för kung och fosterland i stormen och fick skyndsamt ta mig in i affären med regnet ursinnigt piskande i ansiktet. Kul. Vädergudarna ligger säkert dubbelvikta av skratt.
Nu behöver jag ju inte vistas utomhus, värre är det för dem som är så illa tvugna. Tänker bl a på funktionärerna på friidrotts-EM i Helsingfors. Det måste vara ett segt släkte. Borde få guldmedaljer allihop. Och hur kan de vara så obrydda när det t ex kommer diskusar farande i luften?? Med dödsförakt stegar de helt kolugnt fram för att sticka ner mätstickan vid nedslaget. Tittar sig inte ens för. Själv blir jag stel av fasa om det kommer föremål mot mig i luften; har inte riktigt kontroll. Och kasst bollsinne.
En gång siktade en till mig närstående en sylvass volleybollsmash rätt i näsan på mig för jag var ju inte med. Mycket smärtsamt såväl fysiskt som själsligt. Kändes inte alls "dignified". Svårsmält. En annan gång kastades det ut behållare med hårspray bland publiken från en visning. Vem, av alla människor där i folkmassan, tror ni fick en sån i näsan? Jodå, en burk tog en något oväntad bana via ett utskjutande tak rätt i nyllet på¨mig för jag var ju som vanligt inte med. Då trodde jag näsan var bruten, men det klarade sig. Jag är kanske också av ett segt släkte? Försökte se oberörd ut. Givetvis.
Kan inte förstå att allt ska i min näsa, är den i vägen på nåt sätt? Eller är det ett sätt att påminna mig om att inte förhäva mig? Det kanske är därför det är så genomuselt väder också? Gå här och tro att man är nåt och förvänta sig väder. Ajabaja.
Nu behöver jag ju inte vistas utomhus, värre är det för dem som är så illa tvugna. Tänker bl a på funktionärerna på friidrotts-EM i Helsingfors. Det måste vara ett segt släkte. Borde få guldmedaljer allihop. Och hur kan de vara så obrydda när det t ex kommer diskusar farande i luften?? Med dödsförakt stegar de helt kolugnt fram för att sticka ner mätstickan vid nedslaget. Tittar sig inte ens för. Själv blir jag stel av fasa om det kommer föremål mot mig i luften; har inte riktigt kontroll. Och kasst bollsinne.
En gång siktade en till mig närstående en sylvass volleybollsmash rätt i näsan på mig för jag var ju inte med. Mycket smärtsamt såväl fysiskt som själsligt. Kändes inte alls "dignified". Svårsmält. En annan gång kastades det ut behållare med hårspray bland publiken från en visning. Vem, av alla människor där i folkmassan, tror ni fick en sån i näsan? Jodå, en burk tog en något oväntad bana via ett utskjutande tak rätt i nyllet på¨mig för jag var ju som vanligt inte med. Då trodde jag näsan var bruten, men det klarade sig. Jag är kanske också av ett segt släkte? Försökte se oberörd ut. Givetvis.
Kan inte förstå att allt ska i min näsa, är den i vägen på nåt sätt? Eller är det ett sätt att påminna mig om att inte förhäva mig? Det kanske är därför det är så genomuselt väder också? Gå här och tro att man är nåt och förvänta sig väder. Ajabaja.
onsdag 20 juni 2012
gg-ord
Har förresten lärt mig ett nytt ord igen: "gågga". Ej att förväxla med "gagga", vilket jag brukar ägna mig åt stundom, eller "gegga" som bl a är namnet på den utomordentligt roliga hunden som skrattar hest i Stoppa duvan (se illustration).
Gågga är alltså en sammansmältning av gå och jogga, d v s när man (jag) joggar så lusigt så man nästan går. Blogga, som ju är ett verb sprunget ur en förkortning av engelskans weblog, skulle eventuellt också kunna smälta ihop med gågga ifall man nu vill göra dessa två saker samtidigt. Blågga? Glogga? Fast det där sista låter kanske mer som de karliga gör på lördagar varvid talfel uppstår. "Nu jädrar schka vi glogga."
Minns gamle ministern Ingemar Mundebo som pratade lite otydligt med nåt sorts mellansvenskt (?) tungomål. Enligt Bosse Parnevik sa Mundebo "VanGogh" när han menade "får jag en grogg". Det var roligt på 70-talet.
Hursomhelst, gågga är ett bra ord. Har faktiskt funderat på vad det är jag sysslar med.
Gågga är alltså en sammansmältning av gå och jogga, d v s när man (jag) joggar så lusigt så man nästan går. Blogga, som ju är ett verb sprunget ur en förkortning av engelskans weblog, skulle eventuellt också kunna smälta ihop med gågga ifall man nu vill göra dessa två saker samtidigt. Blågga? Glogga? Fast det där sista låter kanske mer som de karliga gör på lördagar varvid talfel uppstår. "Nu jädrar schka vi glogga."
Minns gamle ministern Ingemar Mundebo som pratade lite otydligt med nåt sorts mellansvenskt (?) tungomål. Enligt Bosse Parnevik sa Mundebo "VanGogh" när han menade "får jag en grogg". Det var roligt på 70-talet.
Hursomhelst, gågga är ett bra ord. Har faktiskt funderat på vad det är jag sysslar med.
tisdag 19 juni 2012
Semester
Så är det snart dags; efter ett års vedermödor och förvisso underbara roligheter, semester. Nu ska här liggas på gräsmattan med in-ears lyssnandes på Sommar och Spanarna, boktraven ska betas av och de glittrande vågornas kluck ska avnjutas på bryggan. Glass skall fyllas i strutar och långsamt ätas i en roterande rörelse, var dag ska vara som en gyllne skål till brädden fylld med (mousserande) vin. Och nätterna ska inte sovas bort, utan fyllas med gamla filmer och sällskapsspel i goda vänners lag. Min joggingssatsning ska komma igång på allvar och...
Va? Hörde jag nåt om orimliga förväntningar? Hm, ja det kan ju förstås bli en del avbrott i det där radiolyssnandet (har hittills aldrig fått lyssna på ett helt sommarprogram ostörd) och fortsätter vädret i samma stil som hittills blir det inte mycket vågklucksavnjutnning eller glassrotering. Och på kvällen är jag så trött så jag somnar mitt i filmen och ingen har tid eller lust att spela spel. Den där boktraven som ska betas av har hängt med i flera semestrar nu, och dricker man vin kan man ju inte köra bil.
Men jogga ska jag ta mig tusan göra!! Åtminstone promenera.
Va? Hörde jag nåt om orimliga förväntningar? Hm, ja det kan ju förstås bli en del avbrott i det där radiolyssnandet (har hittills aldrig fått lyssna på ett helt sommarprogram ostörd) och fortsätter vädret i samma stil som hittills blir det inte mycket vågklucksavnjutnning eller glassrotering. Och på kvällen är jag så trött så jag somnar mitt i filmen och ingen har tid eller lust att spela spel. Den där boktraven som ska betas av har hängt med i flera semestrar nu, och dricker man vin kan man ju inte köra bil.
Men jogga ska jag ta mig tusan göra!! Åtminstone promenera.
fredag 15 juni 2012
Sushi
Min kära vän H kom med det utmärkta förslaget att luncha idag. Då uppstår genast frågorna: Var? och När? Ibland divideras det i dagar om vilken restaurang vi ska välja och när vi sen bestämt oss så visar det sig att de har stängt just den dagen, det är fullt eller så serveras osmaklig dagens. Men just idag togs besluten föredömligt blixtsnabbt. Sushi på "Sushi och te" om fem minuter.
Sushi är lite speciellt. Den ovana (typ jag) får pyssla lite med soja och pinnar och klet. Lyckades tappa lite på mina vita jeans. Men jag gillar verkligen olika laxkuddar med diverse krusiduller, och syltad ingefära är mums. Wasabiklutten i hörnet är också god, fast aningen överdimensionerad? Skulle vilja se den som äter ½ dl wasabi rakt av? Kanske det var det Balrogen på bron i Moria hade gjort?? Såg onekligen ut att ha lite halsbränna.
Däremot är makirullar (?) inte min melodi. Sjögräset smakar som härsken fisk luktar från en övergödd sjö, t ex Svartbyträsket för några år sen. Jag tycker å andra sidan att abborre smakar för mycket rå fisk, så jag är väl lite besvärlig då.
Sushi är lite speciellt. Den ovana (typ jag) får pyssla lite med soja och pinnar och klet. Lyckades tappa lite på mina vita jeans. Men jag gillar verkligen olika laxkuddar med diverse krusiduller, och syltad ingefära är mums. Wasabiklutten i hörnet är också god, fast aningen överdimensionerad? Skulle vilja se den som äter ½ dl wasabi rakt av? Kanske det var det Balrogen på bron i Moria hade gjort?? Såg onekligen ut att ha lite halsbränna.
Däremot är makirullar (?) inte min melodi. Sjögräset smakar som härsken fisk luktar från en övergödd sjö, t ex Svartbyträsket för några år sen. Jag tycker å andra sidan att abborre smakar för mycket rå fisk, så jag är väl lite besvärlig då.
måndag 11 juni 2012
Man lär så länge man (äter) lever
Intvetja, är det inte mycket bindväv nu för tiden? Bindväv hit och bindväv dit. Vart jag mig i världen vänder så pratas det bindväv. I morgonprogrammet stod en tv-kock och resonerade om hur länge man skulle koka chili con carne med högrev i. Tills bindväven blivit sönderkokt och liksom geléig och mumsig. Jamen ni hör ju själva! Barbariskt! Blodtörst! Allvarligt, är vi inte små Hannibal Lecter-ar allihop, som sitter och skrockar och smackar med tungan av återhållen lusta? "I ate his liver with some fava beans and a nice Chianti". Nä-ä, jag tror jag måste undersöka möjligheten att sluta äta kött.
Vad är då bindväv? Hade nån slags svävande föreställning men som varandes vetgirig forskade jag lite i ämnet för att få visshet(läs: googlade). Bindväv är senor, hinnor etc. och finns också liksom insprängt i köttet som armering i betong. Och en sårskorpa, vad är det om inte bindväv! Sårskorpa - toppar inte listan över svenskans vackraste ord.
Idag var det någon på jobbet som satt och förklarade varför benet var svullet. Jajamänsan, det var bindväven som spökade. Tydligen ska man iaktta försiktighet när benen ska rakas, för har man otur kan sår uppstå varvid bakterier når bindväven och rosfeber kan utvecklas. Jag sneglade neråt fotknölen där jag nyligen skar mig med rakhyveln. Får nog köpa de där nya fiffiga vaxmojängerna som har en flärp vilken säkerställer den korrekta vinkeln när håret avlägsnas. Vinkeln är med andra ord avgörande vid hårborttagning. Tänk vad mycket man inte vet.
Insexnyckel till exempel. Trodde någon fler än jag att det hette insektsnyckel? Nu när jag tänker efter så inser jag ju det helt ologiska i att kalla verktyget för insektsnyckel. Inte ser det ut som en insekt, och inte kan man låsa upp insekter med den heller. Men sexkantig är den och in ska den i nånting; hence: insexsnyckel. (Aja baja, inte tänka snusk nu som de säger i coopreklamen.)
Nej, det är mycket man inte hade en aaaaning om. Och tur är väl det.
Vad är då bindväv? Hade nån slags svävande föreställning men som varandes vetgirig forskade jag lite i ämnet för att få visshet(läs: googlade). Bindväv är senor, hinnor etc. och finns också liksom insprängt i köttet som armering i betong. Och en sårskorpa, vad är det om inte bindväv! Sårskorpa - toppar inte listan över svenskans vackraste ord.
Idag var det någon på jobbet som satt och förklarade varför benet var svullet. Jajamänsan, det var bindväven som spökade. Tydligen ska man iaktta försiktighet när benen ska rakas, för har man otur kan sår uppstå varvid bakterier når bindväven och rosfeber kan utvecklas. Jag sneglade neråt fotknölen där jag nyligen skar mig med rakhyveln. Får nog köpa de där nya fiffiga vaxmojängerna som har en flärp vilken säkerställer den korrekta vinkeln när håret avlägsnas. Vinkeln är med andra ord avgörande vid hårborttagning. Tänk vad mycket man inte vet.
Insexnyckel till exempel. Trodde någon fler än jag att det hette insektsnyckel? Nu när jag tänker efter så inser jag ju det helt ologiska i att kalla verktyget för insektsnyckel. Inte ser det ut som en insekt, och inte kan man låsa upp insekter med den heller. Men sexkantig är den och in ska den i nånting; hence: insexsnyckel. (Aja baja, inte tänka snusk nu som de säger i coopreklamen.)
Nej, det är mycket man inte hade en aaaaning om. Och tur är väl det.
torsdag 3 maj 2012
K.O.
Anton Hysén. Är han på riktigt?? Är helt knockad av hans uppvisning. Igen! Rockn'roll-dansen var fullständigt makalöst energisk och klockren. Duracellkaninen - gå och bada. Hörde på Rixmorronzoo att fler blivit knockade i veckan, nämligen Tobias som dansar med la Camilla. Trots trippel-bh kom the maracas farande och Tobias såg månar och stjärnor och kvittrande fåglar.
Får ändå ge den f d kaffeflickan och pop-pinglan Camilla Henemark en eloge för hennes självdistans och kurage. Bara kläderna! Men hallå, varför är hon alltid utspökad i något absolut fult? De andra får tjusiga enfärgade svepande saker och har vackra hår medan hon verkar få avlagda utstyrslar från nån lokalrevy, där gubbar klär ut sig till damer, och fåniga frisyrer. Visst, det är en utmaning att klä någon med extrem äppelfigur, men bättre resultat än så måste det gå att åstadkomma. Förra veckan fick hon ha på sig en hiskelig sak utan form som var kort vilket gjorde att benlindorna exponerades. Såg ut som en tredje klassens transvestit, ja värre, en trashtransa från Gällivare (sorry transor och Gällivarebor). Taskigt! Skulle behöva ta ett snack med stylisterna. Kvällens mångfärgade historia var inte mycket bättre. Sen vågade hon säga vad alla tänkte, nämligen att juryns kommentarer var uppgjorda på förhand att vara positiva. Kanske hennes ADHD(?) hade ett ord med i laget där. Well done ADHD!
Är inte Marcus Schenkenberg lite kuslig med sin flackande blick, stela överläpp och sitt sluddrande? Känns alltid obekvämt när han ska svara på frågor, sådär så man vill byta kanal. Lite kungen-feeling över det hela. Nåja, han är säkert en hyvens kille. (Fast kuslig.)
Unge Hyséns kläder var det inget fel på (även om jag anser att uppknäppt till naveln oftast är osexigt) och inte hans partners klänning heller. OMG så perfekta båda två. Förargligt att hon inte har nåt läge där!
Själv har jag tillräckligt svårt att hänga med i enkla moves till Kinect-spelet och är full av beundran för alla som ställer upp i let's dance. Till och med Hasse Aaro och Lasse Brandeby är värsta dansvirtuoserna jämfört med mig, fru två vänsterfötter utan timing. En sparv i tranedansen skulle jag vara. Inte sparven från minsk, för hon var ingen klumpeduns minsann.
Får ändå ge den f d kaffeflickan och pop-pinglan Camilla Henemark en eloge för hennes självdistans och kurage. Bara kläderna! Men hallå, varför är hon alltid utspökad i något absolut fult? De andra får tjusiga enfärgade svepande saker och har vackra hår medan hon verkar få avlagda utstyrslar från nån lokalrevy, där gubbar klär ut sig till damer, och fåniga frisyrer. Visst, det är en utmaning att klä någon med extrem äppelfigur, men bättre resultat än så måste det gå att åstadkomma. Förra veckan fick hon ha på sig en hiskelig sak utan form som var kort vilket gjorde att benlindorna exponerades. Såg ut som en tredje klassens transvestit, ja värre, en trashtransa från Gällivare (sorry transor och Gällivarebor). Taskigt! Skulle behöva ta ett snack med stylisterna. Kvällens mångfärgade historia var inte mycket bättre. Sen vågade hon säga vad alla tänkte, nämligen att juryns kommentarer var uppgjorda på förhand att vara positiva. Kanske hennes ADHD(?) hade ett ord med i laget där. Well done ADHD!
Är inte Marcus Schenkenberg lite kuslig med sin flackande blick, stela överläpp och sitt sluddrande? Känns alltid obekvämt när han ska svara på frågor, sådär så man vill byta kanal. Lite kungen-feeling över det hela. Nåja, han är säkert en hyvens kille. (Fast kuslig.)
Unge Hyséns kläder var det inget fel på (även om jag anser att uppknäppt till naveln oftast är osexigt) och inte hans partners klänning heller. OMG så perfekta båda två. Förargligt att hon inte har nåt läge där!
Själv har jag tillräckligt svårt att hänga med i enkla moves till Kinect-spelet och är full av beundran för alla som ställer upp i let's dance. Till och med Hasse Aaro och Lasse Brandeby är värsta dansvirtuoserna jämfört med mig, fru två vänsterfötter utan timing. En sparv i tranedansen skulle jag vara. Inte sparven från minsk, för hon var ingen klumpeduns minsann.
tisdag 1 maj 2012
Vår
Än ligger snön; relativt tjock till och med, på vissa ställen. Men i dikena forsar smältvattnet fram och ett gäng små Tussilago har sprängt sig upp ur jorden och vänt sina gladgula ansikten mot solen. Ett annat säkert vårtecken är glassbilens ankomst. Plingelingande kom den den farande idag och Beach 2012 glömdes bort i ett huj. Har redan avsmakat två sorter. Men vad fasiken, får väl hoppa och studsa lite extra ikväll till Kinecten.
Men snart ska min inte alltför trimmade bleka lekamen exponeras, åtminstone på gräsmattan. För ändamålet (oj, vitsigt där) har jag beställt en röd bikini, för jag vägrar prova i butik. The horror. The horror! Butikerna borde verkligen tona speglarna lite och dämpa belysningen så man kan utöva den ädla konsten självbedrägeri mer framgångsrikt. Röd klänning, röd bikini och röda jeans; börjar ana en röd tråd här skulle man kunna säga (sound effect:trumma med high-hat-ljud).
Fler vårtecken: hockey-VM (ser illa ut för kronorna, men dåligt genrep - bra premiär), och naturligtvis: Eurovision Song Contest. Har hört tre fjärdedelar och inte slår man frivolter av upphetsning direkt. Nu slår jag ju aldrig frivolter, ej heller volter av annat slag ety livet är mig kärt. Lite frivol kanske jag kan vara? Sverige med den fäktande skogsnymfen Loreen (hon gör det mycket bra) leder på bettinglistorna och frågan är om det är ett gott tecken?
Det var med viss bävan jag kollade in Great Britains bidrag. Satte väl nästan kaffet i vrångstrupen när jag hörde vem som skulle sjunga. Är det möjligt?? Håller han? Håller rösten? Håller polisongerna? Ja, det är möjligt och faktum är att han sjunger bra som aldrig förr 72-årige Engelbert! Polisongerna är på plats och låten känns som ett theme från nån vemodig film. Inte pjåkigt alls. Döm själva:
Men snart ska min inte alltför trimmade bleka lekamen exponeras, åtminstone på gräsmattan. För ändamålet (oj, vitsigt där) har jag beställt en röd bikini, för jag vägrar prova i butik. The horror. The horror! Butikerna borde verkligen tona speglarna lite och dämpa belysningen så man kan utöva den ädla konsten självbedrägeri mer framgångsrikt. Röd klänning, röd bikini och röda jeans; börjar ana en röd tråd här skulle man kunna säga (sound effect:trumma med high-hat-ljud).
Fler vårtecken: hockey-VM (ser illa ut för kronorna, men dåligt genrep - bra premiär), och naturligtvis: Eurovision Song Contest. Har hört tre fjärdedelar och inte slår man frivolter av upphetsning direkt. Nu slår jag ju aldrig frivolter, ej heller volter av annat slag ety livet är mig kärt. Lite frivol kanske jag kan vara? Sverige med den fäktande skogsnymfen Loreen (hon gör det mycket bra) leder på bettinglistorna och frågan är om det är ett gott tecken?
Det var med viss bävan jag kollade in Great Britains bidrag. Satte väl nästan kaffet i vrångstrupen när jag hörde vem som skulle sjunga. Är det möjligt?? Håller han? Håller rösten? Håller polisongerna? Ja, det är möjligt och faktum är att han sjunger bra som aldrig förr 72-årige Engelbert! Polisongerna är på plats och låten känns som ett theme från nån vemodig film. Inte pjåkigt alls. Döm själva:
fredag 27 april 2012
Fettplåster
Sitter och läser om nya fantastiska landvinningar i kampen att besegra fetma. Nu finns att införskaffa Detoxplåster att sätta under fotsulorna till det facila introduktionspriset 249 kr. Tack vare dessa snillrika plåster bränner man fett medan man sover, utlovar annonsen, och inte nog med det: "Det fettbrännande plåstret är speciellt utvecklat till att reducera fettet från midjan, magen och höfter." Himla bra.
Och varifrån kommer idén till denna geniala produkt? Jo från asien, tro det eller ej. Alla vet ju att asien = stor visdom. Och, minsann, innehåller inte plåstren välkända örter ("ett antal välkända örter som påverkar kroppen positivt. T.ex. svampen Lingzhi, som är bra för levern")som öppnar upp kroppens meridiansystem. Vilken tur, jag känner mig ju lite täppt i meridiansystemet. Vidare sägs att: "de populära Total-Detox fotplåster som varit i ropet i Asien i flera år med 18 millioner sålda exemplar varje månad". I ropet, se där ett gammalt uttryck som kommer till heders. Skulle tro att det enda sättet att gå ner i vikt med hjälp av plåstren är att sätta dem över munnen?
Ja jisses, bondfångeriets glansdagar är inte förbi än. Är det direktör Anderhage (aka Andersson) och doktor Levander från sällskapsresan 3 och 4 som är i farten? Och svampar är inga örter. Idioter.
Och varifrån kommer idén till denna geniala produkt? Jo från asien, tro det eller ej. Alla vet ju att asien = stor visdom. Och, minsann, innehåller inte plåstren välkända örter ("ett antal välkända örter som påverkar kroppen positivt. T.ex. svampen Lingzhi, som är bra för levern")som öppnar upp kroppens meridiansystem. Vilken tur, jag känner mig ju lite täppt i meridiansystemet. Vidare sägs att: "de populära Total-Detox fotplåster som varit i ropet i Asien i flera år med 18 millioner sålda exemplar varje månad". I ropet, se där ett gammalt uttryck som kommer till heders. Skulle tro att det enda sättet att gå ner i vikt med hjälp av plåstren är att sätta dem över munnen?
Ja jisses, bondfångeriets glansdagar är inte förbi än. Är det direktör Anderhage (aka Andersson) och doktor Levander från sällskapsresan 3 och 4 som är i farten? Och svampar är inga örter. Idioter.
lördag 21 april 2012
Octopus vulgaris
Hoppsan! Här händer det grejer märker man. Blogger.com uppdaterar. Hur ska detta gå nu då? Diskuterade härom dagen med mina kära elever huruvida ungdomar är mer förändringsbenägna än vad skraltiga gamlingar i t ex 50-årsåldern är. Kan nog ligga nåt i det. En viss mättnad infinner sig med stigande ålder? Men somliga hänger med rätt bra i svängarna ändå; har väl begåvats med nyfikna hjärnor som vägrar stelna. Lilla mor 91, som just nu ligger i bikini på playan är ett exempel, Kalle 85 facebookare ett annat. Jag ska nog fixa blogger.com:s ändringar också.
Bläckfiskar har intressanta hjärnor och är högst intelligenta djur som kan klura ut både det ena och det andra. De har en huvudhjärna med en liten "filialhjärna" i varje arm. Såg på tv hur bläckfisken Candide, ung och oerfaren, betraktade en äldre kollega som bröt sig in till en krabba i en glasburk av komplicerad modell, och sedan kopierade mästaren till punkt och pricka. De kan också bedöma storlek på hål; om de kan ta sig genom eller inte. Om hålets diameter understiger avståndet mellan ögonen så struntar de i att ens försöka. En orsak till människosläktets framgång är ju att vi kan vidarebefordra kunskap till kommande generationer så att man inte behöver börja om från scratch varje gång. Nu är bläckfiskarna oss på spåret och är kanske de som tar över när vi sabbat allt?
Åter börjar jag fundera över det djupt barbariska i att äta upp tänkande och kännande varelser. Borde man inte seriöst överväga att bli vegetarian?? Jag äter ju inte bläckfisk så ofta, och det smakar... urk, men nu tror jag att jag aldrig mer vill smaka. Men hur mycket tänker en lax? Eller hur klipsk är en strömming? Är det ok att äta dumma djur? Inte vill jag ha akvarium heller, för hur civiliserat känns det att hålla levande varelser i fångenskap för prydnads skull? Kan möjligen ha nåt med Finding Nemo att göra också. Bläckfiskar äger också förmågan att smälta in i omgivningen genom att blixtsnabbt ändra färg, mönster, struktur, rörelsemönster etc. Kameleonter - blaha, blaha. De blir vita när de är rädda och röda när de är arga. Kanske är vi släkt med dem? Vi är röde; vi är hvide. Många av oss ändrar oss ju också ständigt efter omgivningen för att smälta in.
I populärkulturen återfinns en del mångarmade mollusker. I Star Wars finns nån sorts general från en annan galax som är misstänkt lik en bläckfisk. Kanske hade George Lucas koll på intelligenta bläckisar när han skrev manus? Jules Verne skrev om ett gigantiskt monster och sjömän har dillat om liknande varelser i långa tider. I verkligheten har vi Paul, den synske fotbollsbläckfisken, som tippade resultaten i fotbolls-vm så träffsäkert att han blev mordhotad och fick ha livvakter. Sen gav han upp andan ändå och simmar numera i de saligas världshav.
Bläckfiskar har intressanta hjärnor och är högst intelligenta djur som kan klura ut både det ena och det andra. De har en huvudhjärna med en liten "filialhjärna" i varje arm. Såg på tv hur bläckfisken Candide, ung och oerfaren, betraktade en äldre kollega som bröt sig in till en krabba i en glasburk av komplicerad modell, och sedan kopierade mästaren till punkt och pricka. De kan också bedöma storlek på hål; om de kan ta sig genom eller inte. Om hålets diameter understiger avståndet mellan ögonen så struntar de i att ens försöka. En orsak till människosläktets framgång är ju att vi kan vidarebefordra kunskap till kommande generationer så att man inte behöver börja om från scratch varje gång. Nu är bläckfiskarna oss på spåret och är kanske de som tar över när vi sabbat allt?
Åter börjar jag fundera över det djupt barbariska i att äta upp tänkande och kännande varelser. Borde man inte seriöst överväga att bli vegetarian?? Jag äter ju inte bläckfisk så ofta, och det smakar... urk, men nu tror jag att jag aldrig mer vill smaka. Men hur mycket tänker en lax? Eller hur klipsk är en strömming? Är det ok att äta dumma djur? Inte vill jag ha akvarium heller, för hur civiliserat känns det att hålla levande varelser i fångenskap för prydnads skull? Kan möjligen ha nåt med Finding Nemo att göra också. Bläckfiskar äger också förmågan att smälta in i omgivningen genom att blixtsnabbt ändra färg, mönster, struktur, rörelsemönster etc. Kameleonter - blaha, blaha. De blir vita när de är rädda och röda när de är arga. Kanske är vi släkt med dem? Vi är röde; vi är hvide. Många av oss ändrar oss ju också ständigt efter omgivningen för att smälta in.
I populärkulturen återfinns en del mångarmade mollusker. I Star Wars finns nån sorts general från en annan galax som är misstänkt lik en bläckfisk. Kanske hade George Lucas koll på intelligenta bläckisar när han skrev manus? Jules Verne skrev om ett gigantiskt monster och sjömän har dillat om liknande varelser i långa tider. I verkligheten har vi Paul, den synske fotbollsbläckfisken, som tippade resultaten i fotbolls-vm så träffsäkert att han blev mordhotad och fick ha livvakter. Sen gav han upp andan ändå och simmar numera i de saligas världshav.
torsdag 19 april 2012
Shake your booty
Trots stenhårda drivor i 1,5 metersklassen är våren här, åtminstone längs vägarna, åtminstone framåt dagen då nattens ishinna tinat bort. Ergo: promenadsäsongen är igång på allvar.
Enär eder ödmjuka undertecknad numera inte är den värsta soffpotatisen i detta härad längre utan faktiskt lite halvhurtig, uppstår ett behov. Ja, ett BEGÄR. Efter nya träningskläder. För visst går man lite bättre och mer poweraktigt i snygga kläder? Kan faktiskt drista sig till att jogga några steg, kanske rent av sträcka ut de korviga i några löpsteg? Och nog ser förra årets brallor sorgligt säckiga ut? Och dojorna är allt lite sladdriga i kanten?
Hade en idé att köpa sånadäringa skor med runda bulor under, "EasyToner" t ex, så att man får en rund och fast bakdel istället för en avlång dallrig. Problemet är förstås att det inte räcker med att äga ett par, man måste gå i dem också, och de kändes inte bekväma. Nja. Blir nog inga bul-skor. Förresten är deras förträfflighet och rumpformande egenskaper inte vetenskapligt belagt.
Vad gör jag då? JO! Numera, upplyste mig min kollega H, finns Anti Shake tights. De både andas och häller röven på plats. Dessutom formar de och lyfter. Vilka brallor! Kan man ha dem jämt?? Anti shake, ja jisses... Måste nog in på en sportaffär och göra ett skaktest. Finns motsvarande för gäddhänget? Anti shake-tröja. Och damerna framtill, kan man få dem att sluta shaka vore det bra. Håret är ett litet irritationsmoment också. Det blåser i ögonen och far fel. Diadem? Nja, det klämmer och gör ont. Snodd? För kort. Mössa? För varmt. Keps? För töntigt. Måste fundera på det.
Dyrt är det också med sportkläder. Harvar väl på med de gamla lite till, kanske tills jag orkar löpa lite längre? Kan bli min motivator? Det får väl skaka och dallra bäst det vill.
Här kommer ett gäng som kan det här med shake:
Enär eder ödmjuka undertecknad numera inte är den värsta soffpotatisen i detta härad längre utan faktiskt lite halvhurtig, uppstår ett behov. Ja, ett BEGÄR. Efter nya träningskläder. För visst går man lite bättre och mer poweraktigt i snygga kläder? Kan faktiskt drista sig till att jogga några steg, kanske rent av sträcka ut de korviga i några löpsteg? Och nog ser förra årets brallor sorgligt säckiga ut? Och dojorna är allt lite sladdriga i kanten?
Hade en idé att köpa sånadäringa skor med runda bulor under, "EasyToner" t ex, så att man får en rund och fast bakdel istället för en avlång dallrig. Problemet är förstås att det inte räcker med att äga ett par, man måste gå i dem också, och de kändes inte bekväma. Nja. Blir nog inga bul-skor. Förresten är deras förträfflighet och rumpformande egenskaper inte vetenskapligt belagt.
Vad gör jag då? JO! Numera, upplyste mig min kollega H, finns Anti Shake tights. De både andas och häller röven på plats. Dessutom formar de och lyfter. Vilka brallor! Kan man ha dem jämt?? Anti shake, ja jisses... Måste nog in på en sportaffär och göra ett skaktest. Finns motsvarande för gäddhänget? Anti shake-tröja. Och damerna framtill, kan man få dem att sluta shaka vore det bra. Håret är ett litet irritationsmoment också. Det blåser i ögonen och far fel. Diadem? Nja, det klämmer och gör ont. Snodd? För kort. Mössa? För varmt. Keps? För töntigt. Måste fundera på det.
Dyrt är det också med sportkläder. Harvar väl på med de gamla lite till, kanske tills jag orkar löpa lite längre? Kan bli min motivator? Det får väl skaka och dallra bäst det vill.
Här kommer ett gäng som kan det här med shake:
lördag 14 april 2012
Klädsel: Kavaj
Fantastiskt! En dm SNÖ! Groovy! Höjer verkligen livslusten. Om man skulle ta en hink och spy lite? Nej, jag kör förträngning istället. Eller heter det bortträngning? Förnekelse. Hur som; det är sol, barmark, fåglarna kvittrar (hör svanarnas plågade skri i snöstormen) och träden knoppas. Bara att ta på sig gympadojorna och gå ut.
Äh, seriöst, det lönar sig ju inte att lägga energi på skitvädret. Istället kan jag meddela att affärernas utbud av klänningar lämpliga för bröllop är synnerligen skralt. Har alltså blivit bjuden bjuden på bröllop! ROLIGT! Klädsel: Kavaj. Och åter igen är jakten på den försvunna klänningen igång. Har genomsökt samtliga affärer i två städer och scrollat mig igenom oräkneliga sidor på nätet men alla klänningar är behäftade med något fel. De är för långa, för korta, för fula, för fina, för enkla, för krångliga, för konstiga, för orangea, för dyra, för raggiga, för tantiga, för ryschpyschiga, för tajta, för säckiga, för ärmlösa, för elektriska, för urringade, för höghalsade och så vidare och så vidare. För mig är det ju inget fel på... Nåja, jag har spanat in en röd sak på en billig kedja som kanske får duga. Den var förvisso lite elektrisk, men det kanske går att lösa med en underkjol. Då måste man hitta en underkjol. Skam den som ger sig.
Här kommer en förträngningstruddelutt:
Äh, seriöst, det lönar sig ju inte att lägga energi på skitvädret. Istället kan jag meddela att affärernas utbud av klänningar lämpliga för bröllop är synnerligen skralt. Har alltså blivit bjuden bjuden på bröllop! ROLIGT! Klädsel: Kavaj. Och åter igen är jakten på den försvunna klänningen igång. Har genomsökt samtliga affärer i två städer och scrollat mig igenom oräkneliga sidor på nätet men alla klänningar är behäftade med något fel. De är för långa, för korta, för fula, för fina, för enkla, för krångliga, för konstiga, för orangea, för dyra, för raggiga, för tantiga, för ryschpyschiga, för tajta, för säckiga, för ärmlösa, för elektriska, för urringade, för höghalsade och så vidare och så vidare. För mig är det ju inget fel på... Nåja, jag har spanat in en röd sak på en billig kedja som kanske får duga. Den var förvisso lite elektrisk, men det kanske går att lösa med en underkjol. Då måste man hitta en underkjol. Skam den som ger sig.
Här kommer en förträngningstruddelutt:
onsdag 11 april 2012
Brott och skratt
Nix, ingen dödssynd i dagens inlägg om någon nu trodde det, mwahahahaha! Jo för jag har ju redan begått tre stycken och om vi ska följa den gamla straffskalan ska jag tvingas äta paddor och ormar, få lemmarna krossade och styckas levande. Kan tycka att det är lite väl arkaiska och hårda bud i mellerud. Så efter förhandlingar är numera straffen uppdaterade och istället tvingas man äta nyponsoppa, vaxa lemmarna och lyssna på Håkan Hellström levande.
Att bli irriterad på medtrafikanter, är det en dödssynd? Blev det litegrann i morse. Upptäckte till min förvåning att jag satt och pratade med kepsisen i nåt SUV-aktigt framför mig. "Men du var mig en sölig korv, gasa då! Och så behöver du pumpa vänster bakdäck." Kunde han höra mig? Nä. Undrar hur många som sitter och pratar för sig själva i bilar? Kanske när jag kör dumt? Igår t ex, när jag var lite ur slag minst sagt och väl satt i mörka funderingar. Ingen balanserad chaufför skulle jag tro. För i vanliga fall är jag ju rena trafikfantomen. Men jag skojar ju! Jeeez...
Att bli irriterad på medtrafikanter, är det en dödssynd? Blev det litegrann i morse. Upptäckte till min förvåning att jag satt och pratade med kepsisen i nåt SUV-aktigt framför mig. "Men du var mig en sölig korv, gasa då! Och så behöver du pumpa vänster bakdäck." Kunde han höra mig? Nä. Undrar hur många som sitter och pratar för sig själva i bilar? Kanske när jag kör dumt? Igår t ex, när jag var lite ur slag minst sagt och väl satt i mörka funderingar. Ingen balanserad chaufför skulle jag tro. För i vanliga fall är jag ju rena trafikfantomen. Men jag skojar ju! Jeeez...
tisdag 10 april 2012
Vrede
Åter igen kan man konstatera att den sista idioten förmodligen inte är född. Bevistade idag kommunfullmäktige där det fanns ett och annat praktexemplar. Med sorg, förfäran och ilska tvingades vi bevittna hur kommunens högsta styrande organ genomdrev det obegripligt korkade förslag som kommer att leda till vuxenutbildningens ruin.
In i det sista hoppades vi att förnuftet skulle få råda, att rationella argument skulle hörsammas och att NÅGON skulle ha kurage nog att inte böja sig för partipiskan, men förgäves. Den okunskap och prestige som råder bland S och V i kommunen är häpnadsväckande, och vore jag mer gudomlig hade jag utbrustit: Fader (moder), förlåt dem ty de veta icke vad de göra. Nu är jag ju inte mer än en usel människa så just nu känns vreden och förtvivlan starkare än nåt annat.
Jonas Gardell twittrar förresten att "hen" passar perfekt på Gud. Håller med! Och han frågar sig på påskdagen: "Är det idag Jesus går omkring lite smålullig och sjunger: ”Jag reser mig igen”?
Ja vi får väl sjunga det vi också. Vi reser oss igen. Eller som Nationalteatern:
In i det sista hoppades vi att förnuftet skulle få råda, att rationella argument skulle hörsammas och att NÅGON skulle ha kurage nog att inte böja sig för partipiskan, men förgäves. Den okunskap och prestige som råder bland S och V i kommunen är häpnadsväckande, och vore jag mer gudomlig hade jag utbrustit: Fader (moder), förlåt dem ty de veta icke vad de göra. Nu är jag ju inte mer än en usel människa så just nu känns vreden och förtvivlan starkare än nåt annat.
Jonas Gardell twittrar förresten att "hen" passar perfekt på Gud. Håller med! Och han frågar sig på påskdagen: "Är det idag Jesus går omkring lite smålullig och sjunger: ”Jag reser mig igen”?
Ja vi får väl sjunga det vi också. Vi reser oss igen. Eller som Nationalteatern:
lördag 7 april 2012
Högmod
Ja, jag VET. Visst drabbas jag av hybris då och då med mina fascistoida matidéer. Man kan vara tvungen att köpa sin sås, t o m jag kan bli det en dag, och man är ingen sämre människa för det. Faktiskt tror jag inte att ens människovärde mäts efter hur mycket sås man gör själv. Nästan säker på det.
Högmod drabbas vi ju av lite till mans och kvinns och det är ett moraliskt tillkortakommande. Man bör inte flyga för nära solen med vingar av vax. Att självcentrerat se ner på andra, och framhålla sig själv i alla lägen utan hänsyn och självinsikt är väldigt oattraktivt. Samtidigt ska vi älska andra så som oss själva, så visst får man gilla sig själv. Man MÅSTE gilla sig själv, annars är livet en dypöl.
Slutsats: ödmjukhet är attraktivt och lagom är bäst. Fast man får faktiskt tycka att hemgjord hovmästarsås är bäst också.
Högmod drabbas vi ju av lite till mans och kvinns och det är ett moraliskt tillkortakommande. Man bör inte flyga för nära solen med vingar av vax. Att självcentrerat se ner på andra, och framhålla sig själv i alla lägen utan hänsyn och självinsikt är väldigt oattraktivt. Samtidigt ska vi älska andra så som oss själva, så visst får man gilla sig själv. Man MÅSTE gilla sig själv, annars är livet en dypöl.
Slutsats: ödmjukhet är attraktivt och lagom är bäst. Fast man får faktiskt tycka att hemgjord hovmästarsås är bäst också.
fredag 6 april 2012
Frosseri
Påsken är över oss. För hel-och halvhedningar betyder det ÄTA; framför allt karameller. Eller schnarra som vi brukar säga. Man(jag)vräker i oss schnarra så det är rent oanständigt. Fastän jag mår illa och har ont i magen av allt socker fortsätter orgien. Armen rör sig helt automatiskt i en bana mellan påskägg och mun där de malande käkarna arbetar oupphörligt. Ohyggligt. The horror, the horror.
Som en liten motvikt till detta vettlösa frosseri vandrade jag idag på långfredagen,likt Jesus,en längre sträcka. Utan kors och törnekrona visserligen, men ändå. Tänk vilket hallå det skulle ha blivit längs Smaragdvägen om jag hade haft kors och törnekrona! I en vit särk och sandaler. Nej, då kanske Fadern och sonen och den helige ande hade blivit purkna. Eller purken ska kongruensböjningen vara? För de är väl en? Kan någon förklara treenigheten för en stackars dum kvinna?! Förresten så är, som jag brukar hävda, Gud ingen man.
Förutom schnarra så äts det mycket mat. I detta nu förbereds morgondagens knytkalasmiddag. I mitt tycke ska mat vara god, annars är den dålig. Ja, det kanske verkar självklart, men prutar man på kvalitet blir resultatet dåligt. Ska man grava lax t ex, måste laxen vara färsk, fet, norsk och icke inplastad. Tar man nåt annat blir gravlaxen helt enkelt inte läcker. Ätbar - ja, men inte läcker.
Till gravlax ska man ha gravlaxsås. HEMGJORD. Jag gick bakom ett par på Coop och överhörde hur de skulle köpa hovmästarsås. Jag fick gåshud, ja nästan krupp och eksem. Lyssna nu: det är überlätt att göra sin egen sås, och den är så oääändligt mycket godare. Om du inte har recept så kommer världens bästa här:
* 2 msk svensk senap (slotts vanliga)
* 2 msk vit vinäger
* 1,5 msk socker
* lite salt
* lite vitpeppar
Kör med mixerstav
tillsätt i en fin stråle längs kanten på kärlet under ständig mixning:
* 1 dl rapsolja
tillsätt:
* en äggula
* hackad dill
Blir pösig, krämig och fantastiskt god. Lova att du aldrig aldrig mer köper färdig gravlaxsås.
Nä nu måste jag gå och äta lite, kan ju magra bort alldeles.
Som en liten motvikt till detta vettlösa frosseri vandrade jag idag på långfredagen,likt Jesus,en längre sträcka. Utan kors och törnekrona visserligen, men ändå. Tänk vilket hallå det skulle ha blivit längs Smaragdvägen om jag hade haft kors och törnekrona! I en vit särk och sandaler. Nej, då kanske Fadern och sonen och den helige ande hade blivit purkna. Eller purken ska kongruensböjningen vara? För de är väl en? Kan någon förklara treenigheten för en stackars dum kvinna?! Förresten så är, som jag brukar hävda, Gud ingen man.
Förutom schnarra så äts det mycket mat. I detta nu förbereds morgondagens knytkalasmiddag. I mitt tycke ska mat vara god, annars är den dålig. Ja, det kanske verkar självklart, men prutar man på kvalitet blir resultatet dåligt. Ska man grava lax t ex, måste laxen vara färsk, fet, norsk och icke inplastad. Tar man nåt annat blir gravlaxen helt enkelt inte läcker. Ätbar - ja, men inte läcker.
Till gravlax ska man ha gravlaxsås. HEMGJORD. Jag gick bakom ett par på Coop och överhörde hur de skulle köpa hovmästarsås. Jag fick gåshud, ja nästan krupp och eksem. Lyssna nu: det är überlätt att göra sin egen sås, och den är så oääändligt mycket godare. Om du inte har recept så kommer världens bästa här:
* 2 msk svensk senap (slotts vanliga)
* 2 msk vit vinäger
* 1,5 msk socker
* lite salt
* lite vitpeppar
Kör med mixerstav
tillsätt i en fin stråle längs kanten på kärlet under ständig mixning:
* 1 dl rapsolja
tillsätt:
* en äggula
* hackad dill
Blir pösig, krämig och fantastiskt god. Lova att du aldrig aldrig mer köper färdig gravlaxsås.
Nä nu måste jag gå och äta lite, kan ju magra bort alldeles.
måndag 2 april 2012
Skrock
Slutspelsskägg är ju ett välkänt fenomen. Undrar var det kommer ifrån? Kan det vara ett eko från Simpson och det där om att styrkan sitter i håret? Knappast? Snarare gammal god vidskepelse. Idrottare är ju vidskepliga; eller snarare: man tar till alla metoder för att blidka eventuella makter vare sig man tror på dem eller ej. Höger strumpa först, sist in på isen. Turkallingarna. Huu..I jämförelse doftar härsket skägg liljekonvaljer antar jag.
Jag är inte så skrockfull. Jag lägger dock ogärna nycklar på bordet, men med t ex en duk emellan går det bra. Har hittat ett kryphål i makternas lag där. Kanske jag inte borde tala om? Och sjung på fastande mage på morgonen; gråt innan kvällen. Stämmer ALLTID. Räcker med att ta några tuggor.
Graviditet och skrock passar ihop som häst och vagn tydligen. I Kina, t ex, där har man mycket bestyr med moderkakor. Kokar soppa på dem för det anses stärkande och förebygger förlossningsdepression. Skrika får man inte göra när man föder barn i Kina (när kvinn föder barn!?)för då lockar man till sig onda andar. Och inte får den blivande modern klippa håret heller under graviditeten för då blir barnet harmynt. Eller får gomspalt som det heter.
Äta moderkaka? Nej tack, är inte kannibal. Endast i yttersta nödfall då i så fall, om man råkar krascha i Anderna. Skrika när man föder barn? Vaer gang. Tar i mycket bättre. Fråga vilken tyngdlyftare som helst. Klippa håret? Alltid en rysare. Kan inte komma ihåg om jag gjort det varande i grossess. På hemmavideor från tiden kan en hiskelig permanent skådas däremot. Undrar vad för ruskigt som händer om modern permanentar håret?
Hur var det nu, är Stefan Löfven harmynt eller inte?? Dvs, har varit?
Jag är inte så skrockfull. Jag lägger dock ogärna nycklar på bordet, men med t ex en duk emellan går det bra. Har hittat ett kryphål i makternas lag där. Kanske jag inte borde tala om? Och sjung på fastande mage på morgonen; gråt innan kvällen. Stämmer ALLTID. Räcker med att ta några tuggor.
Graviditet och skrock passar ihop som häst och vagn tydligen. I Kina, t ex, där har man mycket bestyr med moderkakor. Kokar soppa på dem för det anses stärkande och förebygger förlossningsdepression. Skrika får man inte göra när man föder barn i Kina (när kvinn föder barn!?)för då lockar man till sig onda andar. Och inte får den blivande modern klippa håret heller under graviditeten för då blir barnet harmynt. Eller får gomspalt som det heter.
Äta moderkaka? Nej tack, är inte kannibal. Endast i yttersta nödfall då i så fall, om man råkar krascha i Anderna. Skrika när man föder barn? Vaer gang. Tar i mycket bättre. Fråga vilken tyngdlyftare som helst. Klippa håret? Alltid en rysare. Kan inte komma ihåg om jag gjort det varande i grossess. På hemmavideor från tiden kan en hiskelig permanent skådas däremot. Undrar vad för ruskigt som händer om modern permanentar håret?
Hur var det nu, är Stefan Löfven harmynt eller inte?? Dvs, har varit?
onsdag 28 mars 2012
Hår
Ja se hår, ja se hår; är till bekymmer för lurvig som för flint. Minns Esau och Jakob. Esau var luden och Jakob slät står det i Bibeln. Sen var det nåt om att man försökte lura den döende blinde fadern genom att lägga ett killingskinn på Jakobs arm. Snacka om lurvig kille den där Esau.
Och Simpson, som blev helt svag och klen när den lömska Delila kapat håret på honom. The bad guys filistéerna var förstås inblandade också. För att inte tala om Damokles och svärdet som hängde i ett hår ovanför hans huvud så att han skulle fatta att det inte alltid var en parkpromenad att vara härskare.
Det hänger på håret i modebilden också. Bläddra i vilken snobblaska som helst och häpna över hur de unga herrarna ser ut; Robinson Kruse hela högen. Skägg och hår å det vildvuxnaste pryder (?) de utmärglade modellerna. Jo-jo, ve den tjej som visar en orakad armhåla, men killarna de kan leka Jesus eller skogshuggare utan problem.
Men å andra sidan; raka kulpåsen är tydligen nåt man ska göra som kille. Det är väl lite bakvänt? Tänk vad de krånglar till det.
Men visst, det är förmodligen lättare att vara hygienisk (och tvätta sig med fast tvål) utan punghår, precis som det befrämjar renligheten att hålla armhålorna lurvfria. Skägg och mustasch är inte så hygieniskt. Luktar väldigt lätt härsket. Urk.
Var nyligen och såg musikalen Hair. Håll med om att det låter mycket fränare på engelska; HAIR. På vårt lilla torftiga perifera språk blir det bara "Hår". Märkligt.
Och Simpson, som blev helt svag och klen när den lömska Delila kapat håret på honom. The bad guys filistéerna var förstås inblandade också. För att inte tala om Damokles och svärdet som hängde i ett hår ovanför hans huvud så att han skulle fatta att det inte alltid var en parkpromenad att vara härskare.
Det hänger på håret i modebilden också. Bläddra i vilken snobblaska som helst och häpna över hur de unga herrarna ser ut; Robinson Kruse hela högen. Skägg och hår å det vildvuxnaste pryder (?) de utmärglade modellerna. Jo-jo, ve den tjej som visar en orakad armhåla, men killarna de kan leka Jesus eller skogshuggare utan problem.
Men å andra sidan; raka kulpåsen är tydligen nåt man ska göra som kille. Det är väl lite bakvänt? Tänk vad de krånglar till det.
Men visst, det är förmodligen lättare att vara hygienisk (och tvätta sig med fast tvål) utan punghår, precis som det befrämjar renligheten att hålla armhålorna lurvfria. Skägg och mustasch är inte så hygieniskt. Luktar väldigt lätt härsket. Urk.
Var nyligen och såg musikalen Hair. Håll med om att det låter mycket fränare på engelska; HAIR. På vårt lilla torftiga perifera språk blir det bara "Hår". Märkligt.
söndag 25 mars 2012
Tvål
Härmed kungörs ett personligt ställningstagande: tvål ska lukta tvål och uppföra sig som tvål. Är helt übertrött på alla dessa sötsliskiga duschlotionkrämer med artificiella granatäpple- och persikoluktämnen, och jag vet inte vad, som man knappt känner sig ren av. Vill jag ha en lotion köper jag en lotion. Därför har jag nyligen införskaffat fast tvål av märket Palmolive. Känns retro, fräscht och det doftar RENT. Och GOTT. Inte blir man torr i skinnet heller, som man blev förr i världen på det svunna 60talet, så något har hänt med formulan.
Fördelen med flytande tvål är förstås att man inte behöver tvätta tvålen efter det att man har tvålat sig själv. Och fasta tvålar i offentliga to-or, brrr..! Otänkbart.
En otvättad tvål som ligger i en gråbrun gegga med fastklibbade hårstrån är en styggelse. Då hör man duschmusiken från Psycho. Ergo; det behövs tvålikett.
Manual för handtvätt med fast tvål:
* skölj händerna grundligt
* fatta tvålen; låt den sensuellt rotera mellan handflatorna i en perfekt rörelse allt medan ett rikt lödder uppstår
* lägg undan tvålen och skölj händerna
* ta tvålen igen och skölj av den, noggrant!
* skölj händerna
* torka på för ändamålet avsedd handduk
Sedan ingår förstås att lämna såväl tvålkopp som tvättställ torrt och rent. Ludd, hår, beläggningar etc. får icke förekomma.
MVH/Tvålfascisten
Fördelen med flytande tvål är förstås att man inte behöver tvätta tvålen efter det att man har tvålat sig själv. Och fasta tvålar i offentliga to-or, brrr..! Otänkbart.
En otvättad tvål som ligger i en gråbrun gegga med fastklibbade hårstrån är en styggelse. Då hör man duschmusiken från Psycho. Ergo; det behövs tvålikett.
Manual för handtvätt med fast tvål:
* skölj händerna grundligt
* fatta tvålen; låt den sensuellt rotera mellan handflatorna i en perfekt rörelse allt medan ett rikt lödder uppstår
* lägg undan tvålen och skölj händerna
* ta tvålen igen och skölj av den, noggrant!
* skölj händerna
* torka på för ändamålet avsedd handduk
Sedan ingår förstås att lämna såväl tvålkopp som tvättställ torrt och rent. Ludd, hår, beläggningar etc. får icke förekomma.
MVH/Tvålfascisten
onsdag 14 mars 2012
50+
Så har jag passerat halvsekelmarkeringen, förhoppningsvis dock ej bäst-före-datum. Fick jag då månne ett årsur i mässing i present? En värmande yllesjal eller en glaspjäs med ett graverat djur på? Nix, jag fick ett XBOX Kinect! Bland annat, fick en massa pengar, parfym, presentkort, blommor, lunchbjudning med fika och en korg med roliga prylar också. Tänk att så många vill ge mig presenter. Blir djupt rörd. Lilla mor hade skrivit ett kåseri om hur det gick till när jag brådstörtat kom till världen med fosterhinnorna intakta som i en påse, s k segerhuva.
Nå, tillbaka till Tvspelet (dataspelet??)XBOX 360. Tiden bara flyger iväg när man ställer sig på startlinjen och svetten sprutar. Inte bara svetten förresten, en till mig närstående vevade så frenetiskt så chipsskålen i porslin flög iväg, missade svärmor med en hårsmån och for i golvet med ett brak så chipsen regnade som konfetti över hela rummet. Lika bra förstås.
Såhär i början av min XBoxspelarkarriär märks den där segerhuvan inte särskilt mycket. Hur jag än hoppar och viftar passerar "pinsen" allt som ofta orörda och jag slår huvudet i en gren. Oerhört retfullt. Dansspelet är inte alltför lätt heller, känner mig som en trög och ovig kossa, men roligt! Och övning ger förhoppningsvis färdighet.
Kossor är förresten inte alls tröga utan godmodiga och kloka. Vissa har ju lyckan att födas på en gård för glada kor, d v s en gård för ekologisk djurhållning. Vi spekulerade vid lunchbordet om det eventuellt kunde röra sig om sprättkor?
Läste om den krassa verkligheten som de flesta kor lever i: växa upp så fort som möjligt, mjölka så mycket som möjligt och kalva så mycket som möjligt för att sen gå till slakt och bli rött kött som ligger i västvärldens människors tarmar och ruttnar. Nån mer som kan tänka sig att bli vegetarian?!
Emellertid, i den här västvärldsmänniskan ligger tyvärr antagligen en hel del kött i tarmarna enär restaurangen Grill besöktes i hufvudstaden nyligen. Gott var det och miljön var klart intressant. Men jag skulle nog kunna bli vegetarian om det knep. Grönt är skönt. Kanske man får leva 50 år till??
Nå, tillbaka till Tvspelet (dataspelet??)XBOX 360. Tiden bara flyger iväg när man ställer sig på startlinjen och svetten sprutar. Inte bara svetten förresten, en till mig närstående vevade så frenetiskt så chipsskålen i porslin flög iväg, missade svärmor med en hårsmån och for i golvet med ett brak så chipsen regnade som konfetti över hela rummet. Lika bra förstås.
Såhär i början av min XBoxspelarkarriär märks den där segerhuvan inte särskilt mycket. Hur jag än hoppar och viftar passerar "pinsen" allt som ofta orörda och jag slår huvudet i en gren. Oerhört retfullt. Dansspelet är inte alltför lätt heller, känner mig som en trög och ovig kossa, men roligt! Och övning ger förhoppningsvis färdighet.
Kossor är förresten inte alls tröga utan godmodiga och kloka. Vissa har ju lyckan att födas på en gård för glada kor, d v s en gård för ekologisk djurhållning. Vi spekulerade vid lunchbordet om det eventuellt kunde röra sig om sprättkor?
Läste om den krassa verkligheten som de flesta kor lever i: växa upp så fort som möjligt, mjölka så mycket som möjligt och kalva så mycket som möjligt för att sen gå till slakt och bli rött kött som ligger i västvärldens människors tarmar och ruttnar. Nån mer som kan tänka sig att bli vegetarian?!
Emellertid, i den här västvärldsmänniskan ligger tyvärr antagligen en hel del kött i tarmarna enär restaurangen Grill besöktes i hufvudstaden nyligen. Gott var det och miljön var klart intressant. Men jag skulle nog kunna bli vegetarian om det knep. Grönt är skönt. Kanske man får leva 50 år till??
tisdag 6 mars 2012
Semantisk, semantiskare, semantiskast
Nej, det finns förstås inget som heter "tommare" och inte "tomare" heller. Är det tomt så är det. Ungefär som med "perfekt", "död", "fyrkantig" och sådär. Man kan ju inte heller vara lite halvgravid. "Jag tror jag har gått och fått en släng graviditet." Okomparerbart. (Det ordet finns inte heller i ordlistan.) Men vem bryr sig? Jo svensklärarpetimetern i mig som bara måste få säga detta och därmed få det ur systemet. Puh!
Å andra sidan kan man tänka sig följande: ett rum har endast ena delen möblerat, t ex en byrå och två stolar i ett hörn. Då kan man säga att det är ganska tomt? Och tar man bort en stol då blir det tommare?
Och ibland kan man känna sig lite gravid? Uppsvälld, irriterad och sugen på choklad. Det där sista gäller för övrigt 24-7, gravid eller ej för undertecknad. Dubbelnougat, mmmm... Vissa människor är också mer eller mindre fyrkantiga? Som i "Nu tycker jag allt att du är lite fyrkantig".
Semantik, dä ä intressant dä.
Och jag bara måste:
Å andra sidan kan man tänka sig följande: ett rum har endast ena delen möblerat, t ex en byrå och två stolar i ett hörn. Då kan man säga att det är ganska tomt? Och tar man bort en stol då blir det tommare?
Och ibland kan man känna sig lite gravid? Uppsvälld, irriterad och sugen på choklad. Det där sista gäller för övrigt 24-7, gravid eller ej för undertecknad. Dubbelnougat, mmmm... Vissa människor är också mer eller mindre fyrkantiga? Som i "Nu tycker jag allt att du är lite fyrkantig".
Semantik, dä ä intressant dä.
Och jag bara måste:
måndag 5 mars 2012
Tomt
Nej, jag har inte trillat av pinn, mulat och tagit på träfracken -peppar peppar- men skallen är tommare än vanligt; finns inget att skriva om. Alla ämnen tycks vara förbrukade, finito kaputt, slut. Måste vara vårtrötthet va? Det efterlängtade ljuset som äntligen återvänder till Ultima Thule i sällskap med ystra småfåglar påverkar signalsubstansen i hjärnan. (Jo jag har nog bara högst en kvar, måste tanka -liner, -miner och -finer. Har de det på Statoil?)
På tal om ystra fåglar hörde jag att de första tranorna anlänt till Horborgarsjön. (NEJ Hornborgarsjön heter det, och inget annat!) Inte transorna alltså. Fast det vet man ju inte, de kanske också är där. Tänk, rusiga tranor och transor dansar i en enda yra till vårens ära.
Fler vårtecken:
*de vita jeansen utövar sin lockelse på mig allt starkare där de hänger i garderobens mörka inre. Kan nog inte stå emot så länge till
* solen avslöjar geggiga fönsterrutor. Hunden Elza är starkt misstänkt, liksom katten Zorro
* Vasaloppet. Den enda morgonen på året då jag måste ha kaffe direkt på morgonkvisten i arla morgonväkt. Och det smakar underbart gott! Brinken vann ju som bekant igen, tredje året i rad. Men nu har vi väl ändå glömt hur han schtomnade i stafetten??
* okända skoterekipage vrålar förbi tvärs över tomten och vidare ut på isen på trekvart med pulka och passagerare kraftigt på svaj. The nerve!!
Till sist vill jag sända en gratulation till allas vår geniale galning Torsten Flinck och hans finalplats i melodifestivalen. Vilken låt! Vilken charisma! Vilken jäkla tur att vi slapp den osmaklige banan-fjanten i finalen. Nu ska kanske inte jag uttala mig om osmakligheter i tv...
På tal om ystra fåglar hörde jag att de första tranorna anlänt till Horborgarsjön. (NEJ Hornborgarsjön heter det, och inget annat!) Inte transorna alltså. Fast det vet man ju inte, de kanske också är där. Tänk, rusiga tranor och transor dansar i en enda yra till vårens ära.
Fler vårtecken:
*de vita jeansen utövar sin lockelse på mig allt starkare där de hänger i garderobens mörka inre. Kan nog inte stå emot så länge till
* solen avslöjar geggiga fönsterrutor. Hunden Elza är starkt misstänkt, liksom katten Zorro
* Vasaloppet. Den enda morgonen på året då jag måste ha kaffe direkt på morgonkvisten i arla morgonväkt. Och det smakar underbart gott! Brinken vann ju som bekant igen, tredje året i rad. Men nu har vi väl ändå glömt hur han schtomnade i stafetten??
* okända skoterekipage vrålar förbi tvärs över tomten och vidare ut på isen på trekvart med pulka och passagerare kraftigt på svaj. The nerve!!
Till sist vill jag sända en gratulation till allas vår geniale galning Torsten Flinck och hans finalplats i melodifestivalen. Vilken låt! Vilken charisma! Vilken jäkla tur att vi slapp den osmaklige banan-fjanten i finalen. Nu ska kanske inte jag uttala mig om osmakligheter i tv...
lördag 18 februari 2012
Vaniljtyrannen
Vår toalett är ockuperad av främmande makt. En obeveklig tyrann styr där inne och tvingar oss till underkastelse. Maskinerna tar över.
Med sitt vitsläta yttre såg den nog så oskyldig ut där den stod i hyllan på Coop och eftersom vanliga doftpåsar slutar dofta så fort de kommer innanför dörren föreföll detta vara ett fiffigt alternativ. En batteridriven doftmoj med rörelsesensor. Ack vad vi bedrog oss.
Väl hemkommen installerades mojen på toaletten. Föga visste vi vad som skulle följa. Så fort lyset tänds eller man råkar göra lite för yviga rörelser ger mojen med ett enerverande kväkande pys ifrån sig ett moln av söt vaniljmagnolia.
Mojen har en "natt mode", dvs när det är lugnt en längre stund somnar den och den lilla indikatorlampan släcks, men så fort den märker att någon kommer inpå toa, eller om dörren är öppen i hallen, tänds det ondskefulla lilla ögat och -pysch- parfymdusch. Därför har jag nu börjat smyga in i slow motion utan att tända lyset. Ibland lyckas det, ibland inte. Och hur kul är det att sitta i mörker och uträtta sitt tarv samtidigt som man nervöst fixerar "the eye" som kan väckas när som helst av en oförsiktig rörelse?
Men nu dånar det i rättens krater, och skräckväldet kan ta slut tämligen snart då tyrannen kommer att störtas rätt ner i papperskorgen om inte doften avtar högst markant inom en mycket snar framtid.
Maskinerna kanske tar över, men inte den här.
Med sitt vitsläta yttre såg den nog så oskyldig ut där den stod i hyllan på Coop och eftersom vanliga doftpåsar slutar dofta så fort de kommer innanför dörren föreföll detta vara ett fiffigt alternativ. En batteridriven doftmoj med rörelsesensor. Ack vad vi bedrog oss.
Väl hemkommen installerades mojen på toaletten. Föga visste vi vad som skulle följa. Så fort lyset tänds eller man råkar göra lite för yviga rörelser ger mojen med ett enerverande kväkande pys ifrån sig ett moln av söt vaniljmagnolia.
Mojen har en "natt mode", dvs när det är lugnt en längre stund somnar den och den lilla indikatorlampan släcks, men så fort den märker att någon kommer inpå toa, eller om dörren är öppen i hallen, tänds det ondskefulla lilla ögat och -pysch- parfymdusch. Därför har jag nu börjat smyga in i slow motion utan att tända lyset. Ibland lyckas det, ibland inte. Och hur kul är det att sitta i mörker och uträtta sitt tarv samtidigt som man nervöst fixerar "the eye" som kan väckas när som helst av en oförsiktig rörelse?
Men nu dånar det i rättens krater, och skräckväldet kan ta slut tämligen snart då tyrannen kommer att störtas rätt ner i papperskorgen om inte doften avtar högst markant inom en mycket snar framtid.
Maskinerna kanske tar över, men inte den här.
lördag 11 februari 2012
Poetisk gegga
Morgonen gryr. Februarisolen stretar upp och bländar... (ljud av pickup som abrupt rycks av från vinylskiva) Nä, jag tror vi överger den poetiska geggan och talar klarspråk: det är soligt men kallt. Kung Bore gör come-back efter plusgraderna igår. Var ju väntat i och för sig, kan ju inte få vara glad två dar i rad? Nåja, det är bara -13, inte -37 som det var för några dagar sen då vattenledningen frös. Viss skillnad.
Gårdagskvällen tillbragdes i mellos tecken Deltävling två. Om detta vill jag bara säga att DiLeva bör ta sin intergalaktiska rymdskeppskaftan och sätta sig i skamvrån. Snacka om poetisk gegga: "krig blir fred"- suck. Klyschorna haglade och allt kändes recyklat och insmickrande. Påklistrat. Är djupt oroad att denne musikaliske och överbegåvade originelle solitär navigerar vilse fullständigt och kraschlandar på planeten Banal. Skärpning!
Eftersom undertecknad inte är nån överdängare på dikt överlåter jag pennan åt en mästare:
Morgon
När morgonens sol genom rutan smyger,
glad och försiktig,
lik ett barn, som vill överraska
tidigt, tidigt en festlig dag --
då sträcker jag full av växande jubel
öppna famnen mot stundande dag --
ty dagen är du,
och ljuset är du,
solen är du,
och våren är du,
och hela det vackra, vackra,
väntande livet är du!
Karin Boye
Gårdagskvällen tillbragdes i mellos tecken Deltävling två. Om detta vill jag bara säga att DiLeva bör ta sin intergalaktiska rymdskeppskaftan och sätta sig i skamvrån. Snacka om poetisk gegga: "krig blir fred"- suck. Klyschorna haglade och allt kändes recyklat och insmickrande. Påklistrat. Är djupt oroad att denne musikaliske och överbegåvade originelle solitär navigerar vilse fullständigt och kraschlandar på planeten Banal. Skärpning!
Eftersom undertecknad inte är nån överdängare på dikt överlåter jag pennan åt en mästare:
Morgon
När morgonens sol genom rutan smyger,
glad och försiktig,
lik ett barn, som vill överraska
tidigt, tidigt en festlig dag --
då sträcker jag full av växande jubel
öppna famnen mot stundande dag --
ty dagen är du,
och ljuset är du,
solen är du,
och våren är du,
och hela det vackra, vackra,
väntande livet är du!
Karin Boye
onsdag 8 februari 2012
Elvis
...men missförstå mig inte, Elvis Presley-låtar gillar jag oftast. Är bara en del av the Kings gigantiska produktion som är vidrigt. Var väl den där Colonel Parker som lade näsan i blöt.
Men det är märkligt hur melodier kan kidnappa hjärnan. Minns Joe Simpson, alpinisten, som svårt intorkad och halvdöd tvingades lyssna på Brown Girl In the Rain med Boney M i en halv evighet där han låg på en sluttning i Peru. "Jag som inte ens gillar Boney M." Det är väl typiskt att hjärnan väljer nå'n skit som man inte vill höra?? Varför? Får höra med Martin Ingvar eller nån annan expert.
Magspunken har fortfarande inte left the building helt och hållet. Jag åt, lite övermodigt kanske, pepparsås till middagen och nu pågår ett stort och våldsamt sjöslag i maggen mellan leukocyter och spunkmikrober. Kan tänka mig att det är som i Ben Hur ungefär. Det sitter en liten maga-gubbe och slår på trumma och ropar: "Battle Speed!!" och "Attack Speed!!" Känner hur vågorna svallar och stridslarmet hörs vida kring.
Elvis hade magproblem också. Fick ett föga kungligt slut på toagolvet sägs det. Håhåjaja, magen gör inte skillnad på kungar och vanlig pöbel..
Men det är märkligt hur melodier kan kidnappa hjärnan. Minns Joe Simpson, alpinisten, som svårt intorkad och halvdöd tvingades lyssna på Brown Girl In the Rain med Boney M i en halv evighet där han låg på en sluttning i Peru. "Jag som inte ens gillar Boney M." Det är väl typiskt att hjärnan väljer nå'n skit som man inte vill höra?? Varför? Får höra med Martin Ingvar eller nån annan expert.
Magspunken har fortfarande inte left the building helt och hållet. Jag åt, lite övermodigt kanske, pepparsås till middagen och nu pågår ett stort och våldsamt sjöslag i maggen mellan leukocyter och spunkmikrober. Kan tänka mig att det är som i Ben Hur ungefär. Det sitter en liten maga-gubbe och slår på trumma och ropar: "Battle Speed!!" och "Attack Speed!!" Känner hur vågorna svallar och stridslarmet hörs vida kring.
Elvis hade magproblem också. Fick ett föga kungligt slut på toagolvet sägs det. Håhåjaja, magen gör inte skillnad på kungar och vanlig pöbel..
tisdag 7 februari 2012
Sjuk
Jag vet int, det här med att spy, är inte det lite överskattat? Har fått nå'n sorts kräkspunk och det är definitivt inte roligt. Man gruvar sig och gruvar sig, vänder och vrider och försöker tänka på annat, men får till sist ge upp och köra gustavsbergsbussen. (Slang för spy i toastolen och syftar på det vanliga toamärket Gustavsberg och att man håller i "ratten" dvs ringen, men det visste ni väl.)
Märkligt hur man mister kontrollen över mag -nåja - musklerna och bara tvingas öppna huvudentrén på vid gavel. Sen kommer frukostägg och godis och annat smått och ogott i en enda skummig saltsyremättad fors som svider i svalget och luktar urk. Nej, om uppkastningar tycker vi inte.
Feber är inte heller kul. Vaknade i natt het och törstig med en vidrig Elvis-låt i huvudet. Den malde och malde tills jag steg upp och vinglade iväg ut i köket och tog en Iprén. Nu minns jag inte vilken det var, men den var värre än Wooden Heart. Kan kräkas för mindre!
Nåja, det går väl över sa kärringen när hon låg på spåret. Min åkomma är ju inget att gnälla över, finns betydligt värre.Den friske har många önskningar, den sjuke bara en.
Märkligt hur man mister kontrollen över mag -nåja - musklerna och bara tvingas öppna huvudentrén på vid gavel. Sen kommer frukostägg och godis och annat smått och ogott i en enda skummig saltsyremättad fors som svider i svalget och luktar urk. Nej, om uppkastningar tycker vi inte.
Feber är inte heller kul. Vaknade i natt het och törstig med en vidrig Elvis-låt i huvudet. Den malde och malde tills jag steg upp och vinglade iväg ut i köket och tog en Iprén. Nu minns jag inte vilken det var, men den var värre än Wooden Heart. Kan kräkas för mindre!
Nåja, det går väl över sa kärringen när hon låg på spåret. Min åkomma är ju inget att gnälla över, finns betydligt värre.Den friske har många önskningar, den sjuke bara en.
söndag 29 januari 2012
Blå
Missade Sven Zetterbergs koncert på Kulturens hus, Luleå. Gräm! Hävdar med bestämdhet att han har Sveriges bästa manliga soulröst. Eller jämnt skägg mellan honom och Samuel Ljungblahd då, okej. Gillar Z:s soulbluescountryrockabillyochalltmöjligt-stil. Får nog ta och köpa senaste Grounded in Reality. Mer soul än blues; med fläskig blåssektion.
Men dessa dagar är förvisso lite blåtonade. Skönt att vältra sig i hjärta och smärta i väntan på ljusare tider. Någon annan som känner sig lätt melankolisk? Här kommer lite musiktips. Såg t ex Vingar av glas på nån filmkanal och påmindes om Vaya con Dios utmärkta version av What's a woman:
Eller om man vill gå på tyngre grejer:
Ha en sentimental dag!
Men dessa dagar är förvisso lite blåtonade. Skönt att vältra sig i hjärta och smärta i väntan på ljusare tider. Någon annan som känner sig lätt melankolisk? Här kommer lite musiktips. Såg t ex Vingar av glas på nån filmkanal och påmindes om Vaya con Dios utmärkta version av What's a woman:
Eller om man vill gå på tyngre grejer:
Ha en sentimental dag!
onsdag 18 januari 2012
Buzzz
"Vad är det som i luften surrar jo det är alla vi som hurrar" eller nåt sånt var det lite fränt att skriva i gratulationskorten på 70talet. Det var dashit. Nu för tiden är det inte vi som hurrar som surrar utan alla vibrerande manicker.
Om vi börjar uppifrån kan vi konstatera att marknaden nu mera erbjuder mascara som appliceras med en vibrerande batteridriven borste. Varför? Om man inte är sjuk eller på annat sätt lytt borde man kunna röra på borsten själv? På 70talet fanns en ljusgrön ask med kakmascara (Max Factor?)i var flickas sminkarsenal, inte alltid helt hygienisk p g a spottmetoden. Det känns helt rätt att inte återgå till den. Men vibrator i mascaran??
Det vibrerar i öron och näsor också: trimmern. En klart användbar pryl och alternativen att t ex klippa med nagelsax är inte att rekommendera. Fråga en till mig närstående. Tofsar som sticker ut ur näsborrar och öron ger inga stilpoäng i min bok. I'm sorry, men så ytlig är jag.
Tandborsten som vibrerar och talar om att man är på rätt ställe och grejar har redan omnämnts i ett annat inlägg. Kanske nåt för den tankspridde? Vem vet var man står och borstar i andra tankar.
Någon som tänker raka sig i armhålorna? Nu vibrerar det i såväl damernas som herrarnas rakhyvlar. Kanske effektivt (?) men svindyrt.
Telefonerna vibrerar, ja säg vad de inte gör! Ibland kan jag sakna de rekordeliga backelittelefonerna med snurrplatta och spiralsladd. Då vibrerade det i telefonledningarna i stället. Kan man hoppas på en retro-trend?
En vibrerande tung-piercing någon? Jodå, det finns. Men om tungpiercingar tycker jag, gamla morsan, inte. Läste om någon som dött av infektion. Tungan ruttnade. Tänderna kan fara illa också. Och vad irriterande! Särskilt med en som vibrerar. Hörs det? Tänk er att man sitter i t ex klassrummet och hör ett buzzzz:ande ljud. Måste man be vederbörande att slå av tungpiercingen för att kunna koncentrera sig?
Listan kan antagligen bli hur lång som helst men jag tror vi stannar ovanför midjehöjd.
Buzzz på er.
Om vi börjar uppifrån kan vi konstatera att marknaden nu mera erbjuder mascara som appliceras med en vibrerande batteridriven borste. Varför? Om man inte är sjuk eller på annat sätt lytt borde man kunna röra på borsten själv? På 70talet fanns en ljusgrön ask med kakmascara (Max Factor?)i var flickas sminkarsenal, inte alltid helt hygienisk p g a spottmetoden. Det känns helt rätt att inte återgå till den. Men vibrator i mascaran??
Det vibrerar i öron och näsor också: trimmern. En klart användbar pryl och alternativen att t ex klippa med nagelsax är inte att rekommendera. Fråga en till mig närstående. Tofsar som sticker ut ur näsborrar och öron ger inga stilpoäng i min bok. I'm sorry, men så ytlig är jag.
Tandborsten som vibrerar och talar om att man är på rätt ställe och grejar har redan omnämnts i ett annat inlägg. Kanske nåt för den tankspridde? Vem vet var man står och borstar i andra tankar.
Någon som tänker raka sig i armhålorna? Nu vibrerar det i såväl damernas som herrarnas rakhyvlar. Kanske effektivt (?) men svindyrt.
Telefonerna vibrerar, ja säg vad de inte gör! Ibland kan jag sakna de rekordeliga backelittelefonerna med snurrplatta och spiralsladd. Då vibrerade det i telefonledningarna i stället. Kan man hoppas på en retro-trend?
En vibrerande tung-piercing någon? Jodå, det finns. Men om tungpiercingar tycker jag, gamla morsan, inte. Läste om någon som dött av infektion. Tungan ruttnade. Tänderna kan fara illa också. Och vad irriterande! Särskilt med en som vibrerar. Hörs det? Tänk er att man sitter i t ex klassrummet och hör ett buzzzz:ande ljud. Måste man be vederbörande att slå av tungpiercingen för att kunna koncentrera sig?
Listan kan antagligen bli hur lång som helst men jag tror vi stannar ovanför midjehöjd.
Buzzz på er.
lördag 14 januari 2012
Skrock
Hur var det nu, är det Judas Iskariots fel att vi blir nervösa fredagen den 13:de? Den evige syndabocken som tjallade för 30 silverpenningar vilket senare fick Jesus att gå direkt till Golgata utan att passera GÅ på långfredagen? Ja somliga hävdar det. Andra åter, säger sig veta att talet 13 alltid varit förknippat med de underjordiske; långt innan kristendomen och Judas I. eller Freddy Kreuger sett dagens ljus.
Hur som, i går inföll detta datum igen, men personligen märkte jag ingen nämnvärd otur. Krockade inte (hände mig en annan fredag 13:de) och inga andra missöden inträffade. Hade rent av en ganska bra dag. Men det kanske betyder otur att säga sånt?? Peppar peppar och ta i trä, kasta salt över axeln och tvi tvi tvi.
Alla hade dock inte samma tur. Lyxkryssaren Costa Concordia t ex. På grund igår, fredag den 13:de, 70 pers saknade. Flygolyckan i Anderna med fotbollsspelarna som tvingades äta de döda lär ha inträffat fredag den 13:de, liksom explosionen på Apollo 13. Å andra sidan inträffar olyckor alla dagar, så ingen anledning för vidskepliga att få fnatt. Finns till och med ett namn för fobi för fredag den 13:de; Triskaidekaphobia! Innan man hunnit lära sig uttala diagnosen korrekt har det förmodligen hunnit bli lördag den 14:de.
Man kan ju i och för sig tänka sig att det händer en del på fredagar generellt. Rusiga över helgens inträde far folk och trillar och stollar till det i fyllan och villan. Undrar om lyxkryssarens kapten, eller vem det nu var som navigerade, var nykter?
Hur som, i går inföll detta datum igen, men personligen märkte jag ingen nämnvärd otur. Krockade inte (hände mig en annan fredag 13:de) och inga andra missöden inträffade. Hade rent av en ganska bra dag. Men det kanske betyder otur att säga sånt?? Peppar peppar och ta i trä, kasta salt över axeln och tvi tvi tvi.
Alla hade dock inte samma tur. Lyxkryssaren Costa Concordia t ex. På grund igår, fredag den 13:de, 70 pers saknade. Flygolyckan i Anderna med fotbollsspelarna som tvingades äta de döda lär ha inträffat fredag den 13:de, liksom explosionen på Apollo 13. Å andra sidan inträffar olyckor alla dagar, så ingen anledning för vidskepliga att få fnatt. Finns till och med ett namn för fobi för fredag den 13:de; Triskaidekaphobia! Innan man hunnit lära sig uttala diagnosen korrekt har det förmodligen hunnit bli lördag den 14:de.
Man kan ju i och för sig tänka sig att det händer en del på fredagar generellt. Rusiga över helgens inträde far folk och trillar och stollar till det i fyllan och villan. Undrar om lyxkryssarens kapten, eller vem det nu var som navigerade, var nykter?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
